Pungarnas Stanley Cup, del 3

Om jag inte minns fel påstod jag redan igår att serien mellan Blues och Blackhawks känns som en omedelbar klassiker.
Den känslan har vi fått bekräftad nu.
För – ojvoj!
Regerande mästarna, som vet hur man vinner även när man inte spelar på topp och därför aldrig kan räknas bort, kommer tillbaka och vänder och så blir det härlig kaostryck på slutet och när det är sekunder kvar kvitterar Tarasenko.
Så det blir sudden-thriller – igen.
* * *
Så mycket som punggreppet brukar vråla och gapa när hans spelare blir knockade – Torres på Hossa och Kronwall på Havlat comes to mind – är det lite stötande att se hur just han fnyser och bär sig åt när Seabrook helt korrekt får lämna isen efter den hemska tacklingen på Backes.
* * *
Yellbears spel i de där numerära underlägena är en påminnelse om att världens envisaste och mest segslitna människor kommer från småländska höglandet.
Vilken hjälte.
* * *
Det blir garanterat ett par matchers avstängning för Seabrook.
Men en mer angelägen fråga är ju hur länge Backes blir borta.
Det såg ut som en scen i ”Rocky” när han ställde sig upp och helt vimmelkantig skulle försöka ge igen.
* * *
En tripp till St. Louis framöver börjar kännas som en idé, och sen kan man ju köra till Chicago…
* * *
Det kom några osande ”fuck” ur Alex Steens väna trut under kalabaliken efter tacklingen…
* * *
Förslag på hjältar?
Steen är min man igen…