Skarpt läge i Philadelphia, del 3
Philadelphia – NY Rangers 4-0 (Period 2)
* * *
Jag trodde den store svenske artisten med förnamnet Erik hette Karlsson i efternamn och hade gått på semester.
Men här kommer Gustafsson i friläge direkt efter utvisning och snurrar upp landsmannen och Lundqvist och sätter baljan som definitivt knäcker ryggraden på Rangers.
Å andra sidan vill jag minnas att det stod nåt om en känsla i introt…
* * *
I övrigt kan man konstatera att det nu känns PRECIS som i TD Garden när Canucks var på besök i finalerna 2011.
Flyers kör över Rangers, gör mål på vad dom vill och hemmafansen dansar rusig segerdans till Buster Poindexters ”Hot Hot Hot” på kokande, bubblande läktarsektioner.
Och det är ju inte bara det att Flyers vinner – eller att de gör det i mighty övertygande stil.
De har hyggligt momentum inför en Game 7 som börjar om mindre än ett dygn.
* * *
Inte för att vara sån, men något säger mig att Hal Gill inte hade gjort mål på det gustafssonska friläget…
* * *
Framförallt är det Wayne Simmonds show i Wells Fargo.
Han fullbordar alltså ett hat trick – på två perioder – och kepsarna singlar vackert över isen.
Ojvoj.
* * *
Rangers har inte vad som behövs den här gången heller.
Och jag tror ju att det McDonagh fantiserade om före matchen, om att lura sig själv till samma all or nothing-investering laget med kniven mot halspulsådern har automatiskt, är en omöjlighet
Nånstans längst inne i bakhuvudet finns vetskapen om att det finns en chans till och den tryggheten tar tillräckligt mycket udd av desperationen för att det ska bli utlagsgivande, i alla fall mellan lag som är så jämna som de här två (eller har varit, fram till nu…)
Eller också är det bara så att kärnan i den här generationen blåskjortor helt enkelt saknar mental hårdhet.
* * *
Lundqvist lämnar kassen när det är två sekunder kvar av andra perioden och Rangers har tekning nere hos Mason.
Det ser man inte ofta – jag tror rentav att jag aldrig sett det.
Men förmodligen borde han stanna där, lämna över spaden till Talbot och vila inför morgondagen.
* * *
Big Kjell ser mer nöjd ut nu.
* * *
Värst för Rangers är kanske att Flyers för första gången under hela den här serien ser ut som Flyers när Flyers är som bäst, åtminstone offensivt, och då är det ett av NHL:s mest explosiva och svårstoppade lag.
* * *
Plötsligt böjer sig bänkgrannen fram och frågar om Lundqvists stats i elimination-matcher.
Om det vet jag ingenting…
* * *
Det är när Flyers befinner sig i underlägen som det som Rangers lever med nu man brukar förvänta sig att det ska spåra ur fullständigt.
Men av tendenserna här i slutet av mittperioden att döma kan ett tillplattat NYR också leverera på den punkten.
Så även om det är avgjort kan det bli lite intressant att titta på den här tredjeperioden.