Hollywood-glamour och blodtryck, del 2

LA Kings – Chicago 1-2 (Period 1)
* * *
Snart bygger jag en Jonathan Toews-staty i vardagsrummet och går ner ner på mina slitna gamla knän och ber.
Han säger alltså att han ska gå ut och spela på ren ilska för att tredjeperren i förra fajten – och så backar han upp uttalandet med två grandiosa mål redan i förstaperren.
Bäst när det gäller.
Bäst ju viktigare matcherna är.
Bäst när han själv säger att han ska vara det.
Det finns inget jag respekterar mer.
* * *
Det här är överhuvudtaget en väldigt sevärd hockeymatch, öppnare än det brukar vara mellan de här två, och hela tiden i tempo som skulle få Speedy Gonzales att sträcka sig efter åksjuketabletterna.
Just nu har Hawks – tack vare sin mäktige kapten – momentum, men det kommer flera gånger under de kommande två perioderna.
Kings har definitivt kommit för att spela ikväll.
* * *
Som John J säger:
Ojvoynov.
Hans PP-mål, när han laddar för skot, vilar på hanen en sekund och sedan skjuter i exakt rätt ögonblick är också en smaskig gräddbakelse.
* * *
Utgången i den här serien avgör om yours truly Biffen ska resa som en dåre under finalen – eller får ett relativt skonsamt och angenämt schema.
Ur det perspektivet – och svenskditot, förstås – är det svårt att inte hålla på Blackhawks.
Å andra sidan älskar jag att vara i LA, så om vi bortser från kvartetten svenska i Chicago – vilket inte går… – så var det väl egentligen detsamma.
* * *
Nog ler Sugar Kane lite extra när Slash kör sin salta Jimi Hendrix-version av nationalsången.
A fisherman knows another fiherman from afar, som det heter.
* * *
Ojvoj, Russnäs mjölkkossor råmar i ljusa sommarnatten när Yellbear kliver in i slottet och drar på ett slagskott på Quick efter tre och en halv minut.
Nästa går in, för nu är det daga för lite blågula skott i den här serien.
* * *
Jag tror det är Micheletti som hugger direkt efter nationalsången:
– Det där hade vi matchens första slash…
Och Kenny Albert smashar in returen:
– Och domarna blåste inte.
* * *
Målsignalen i Staples Center är den fulaste i hela ligan – och just därför så rolig.
* * *
Ja, halleluja, NBC har skickat Kenny Albert över hela kontinenten för att kommentera kvällens show.
Det tycker jag man kan se som att the torch has been passed.
Kenny är nummer ett nu.
Inte Doc.
* * *
Garden måste ju anta utmaningen från Staples och till sin nationalsång skaka fram en local rockhero som ÄR lika mycket New York som Slash ÄR Los Angeles.
Jag föreslår Patti Smith.
* * *
Det är många som lämnat Chicago för solen i Kalifornien, nu bor i La La Land och fyller läktarna i Staples när Hawks kommer på besök.
Det hörs väldigt tydligt när kaptenen gör sina mål
* * *
Här pågår alltså Memorial Day Weekend.
Det betyder två saker.
1. Sommaren börjar officiellt i USA.
2. Man ska ha äta BBQ
Så nu skickar jag en beställning till Jimmy’s nere på Lexington.