Klassikern i Boston, del 3

Boston – Montreal 1-2 (Period 2)
* * *
Nu HAR frustrationen slagit klorna i Boston igen – med ännu större kraft än i torsdags.
För holy macaroni, Habs har vänt på pannkakan.
Inledningsvis är det helt logiskt, för då kommer Bruins helt av sig och börjar begå okaraktäristiska misstag och det ser ju briljante playmakern Plekanec till att utnyttja snabbt; Weaver gör målet men kvitteringen är den 31-årige tjeckens.
Men under andra halvan trycker Boston på som besatta, har fler chanser än ens MTI-studenter några kvarter härifrån kan räkna till och bara ska vara i ledningen.
Men nä.
Price är magisk och när chansen dyker upp, i PP två minuter före periodpausen, gör gästerna 2-1 också.
Fan, det börjar nästan se ut, och kännas, som under Red Sox värsta curse-of-the-bambino-år..
* * *
Rättstavningsprogrammet visste kanske vad det talade om.
Vanek är verkligen vaken idag – styrningen vid 2-1-målet håller världsklass.
* * *
Frustrationen börjar komma till uttryck på isen också – big time. Det kommer spåra ur helt om det är avgjort i slutet.
* * *
Ja, Carey Price är utan tvekan slutspelets målvaktskung.
Han har rentav varit Conn Smythe-värdig den här eftermiddagen.
* * *
Bruins-fansen är inte särskilt nöjda med firma Jackson-O’Rourke, för att uttrycka det diplomatiskt.
Men det är ju Meszaros som ska ha skäll för den debila utvisning han tar när Habs får det förödande fyra-mot-tre-läget.
* * *
Loui Loui….
Han har just nu lika svårt att göra mål som Supergrass hade att få en världshit.
* * *
Det är rätt tydligt att Lucics mål inte ska bli godkänt när hemmaspelarna inte ens jublar.
De vet att guds hand syns på monitorerna i Toronto…
* * *
Subban står för skottet Vanek styr in – och vinkar hånfullt åt Gaaaaden under firandet.
Hämnd kan vara rätt angenäm även när den serveras varm.
* * *
Jodå, Dogge står vid kaffeautomaterna och härskar i en Don Corleone-inspirerad kritstreckskostym.
– Tjena Biffen, säger han och fyrar av sitt coolaste leende.
Det är en fin stund.
* * *
Han som står precis bakom och glanar och glor över mina axlar verkar tycka det är otäckt med snus.
Det kan han ha när han parkerat just där.
* * *
Dogge har förstås ringt och gratulerat fellow järnkaminen Kron Wall of Pain till den nyfödde sonen som bär hans namn.
– Douglas Kronwall, säger han och smakar på orden, det låter som en som kommer att kunna tacklas rätt bra.
Onekligen.
* * *
Effe81 förklarar exakt vad det är hos Subban majoriteten av den rätt konservativa nordamerikanska hockeypubliken stör sig på.
Det hindrar inte att många andra – inklusive vi med viss fäbless för divor, artister och provokatörer – håller lite extra på honom.
* * *
Man inser att Canadiens har lite sparkapital vad gäller muskler, kaxighet och allmän förmåga att utsätta motståndarna för obehag när Dogge sedan knallar iväg över pressläktaren – med George Parros.
Ojvoj.
* * *
Nu är det några nervösa NBC-producenter som går och trampar nere i stallen i Louisville.
För trots allt:
Det är ju upplagt för övertid igen.
Men just ikväll fick ju det inte hända….