Rakt in i elden igen

Känslan när man återvänder till festivalområdet mitt under eftermiddagen Roskildefestivalens tredje dag och försöker peppa upp sig för en dagsljusspelning med Regina Spektor…
Känslan när man kliver upp dagen efter en riktigt lyckad urladdning till fest och tror att en hämtpizza och några videofilmer ska dämpa vemodet..
Känslan när man tar det idiotiska beslutet att pina i sig en återställare för att komma i samma glada stämning som igår (det gör jag förstås aldrig och alla unga läsare, ta er i akt – det är mycket dumt och farligt och slutar lätt med att man blir bloggare eller något lika förkastligt!)
Det är den känslan i fall jag sitter här med när vi nu kastar oss in i Stanley Cup-slutspelets andra omgång mindre än ett dygn efter valborgsnattens omskakande trippeldrama.
Det hade varit mycket roligare, mycket bättre och mycket lättare att få feeling om NHL unnat oss en dag av återhämtning, en liten buffertzon som liksom markerar ett då och ett nu.
Men icke.
Tjong i medaljongen och rätt in i elden igen.
Bananas, är det. Bananas.
Men vi gör förstås ändå ett försök att jabba upp temperaturen med en finlirande liten blogg från korresoffan.
Är ni med?
* * *
Kul ändå: De har inte varit in action sedan förra tisdagen, så det känns nästan som att vi får se ett helt nytt slutspelslag när Canadiens går upp i kvällens öppningsbatalj i TD Gaaaden.
Jag är – som alla andra – mycket nyfiken på var de står. Det är, som jag påpekade redan i nattens tipsförsök och sedan fick ovett för av twittrande Habs-fans som tror att jag har något emot deras idoler, inte helt klarlagt om det i första hand var dom som var bra eller om det var unga Bolts som var dåliga i den första knockout-serien.
– En kombination, menade Douglas Murray när jag pratade med honom några dagar efter den fullbordade sweepen. .
Well. Nu är det korten-på-bordet-tajm. Kan de utmana Bruins, då är de bra på riktigt och har chans att gå hela vägen.
* * *
Idag var Rangers – och Carbomb! – på förstasidan på New York Post.
Det är det tydligaste tecknet på att hockey, äntligen, börjar bli lite hett i världens huvudstad – och inget gläder mig mer.
* * *
En kompis, vi kan kalla honom August, lovade att spara ut Ralf Edströmska polisonger om Kings verkligen vände mot Sharks.
Så ser ni en på stan som ser ut som han flugit in från 1975 vet ni:
Där är Biffens polare August.
* * *
Det enda skälet att, möjligen, önska att Habs får stryk ikväll – och helst då i första hand för att de har problem med Bostons fysik – är att nämnde Crankshaft Murray i så fall kan få chansen i Game 2.
Det vill jag
* * *
Okej.
Andrarundan.
Nu börjar den – och snart är vi inne i samma feber igen, vänta bara.