Sista striden i Boston, del 5 – The End

Boston – Montreal 1-3 (Slut)
LA Kings – Anaheim 2-1 (Slut)
* * *
Man vet att det är en riktigt avskydd rival som slagit ut Bruins-björnarna när delar av TD Garden efter slutsignalen börjar skandera:
– Let’s go, Rangers!
Ojvoj.
Det måste kännas oerhört grovt i en Boston-mun…
* * *
Javisst.
Det blir en Game 7 i Freeway-serien också.
Kings vinner, efter härligt kalabalikartat slut, sjätte matchen med populära resultatet 2-1 hemma i Staples Center.
Det betyder att tre av fyra serier i andra omgången dragits till den ultimata do-or-die-spetsen.
Bara regerande mästarna klarade av sitt möte med Wild på sex möten – kanske av en anledning…
* * *
Den beramade handshake-ceremonin som alla tycker är så gripande och fin är tydligen inte alltid ett regelrätt konfirmationsläger.
Arne Weise – också känd som Dale Weise – klagar efteråt över att Milan Lucic varit hotfull mot både honom och Emelin och kanadensisk media tar givetvis snabbt fram tv-bilder och kommer fram till att The Big Bad Bruin säger:
– I’m gonna fucking kill you next year.
När han sedan får höra att Weise snitchat för media fnyser han föraktfullt:
– Det sades på isen och det som sägs på isen brukar stanna där. Men vill han vara en bebis och gå ut med det offentligt så får han väl det, heter det.
Ja, så hemskt var det väl inte.
Bara lite vanligt töntigt hockeysnack.
* * *
Dumma jag som inte kan låt bli att åkalla Marek Maliks spöke hela tiden.
Vad händer när jag jämfört Chara med honom?
Jo, Godzilla från Trencin råkar styra in Montreals 3-1-mål i egen kasse med sin Janne Långben-skridsko – PRECIS som Malik alltid brukade göra.
Exakt samma sak hände när den långskånkige tjeckens namn förra veckan dök upp i en blogg från Garden.
Spoooky.
Jag tror vi får lov att införa en Malik-fri zon här.
* * *
The Artist known as Pernell Karl är också hotfull – mot Rangers.
Fast på ett mer charmigt sätt.
– Jag tycker synd om alla lag som kommer och spelar i vår stad och vår arena, säger han.
Med andra ord:
Watch it, Blåskjortor.
Nu blir det åka av.
* * *
Domen i Boston-media är lika hård idag som den var i Pittsburgh-media igår.
Förlusten kallas i Globe för en av de värsta i organisationens sekellånga historia och kvalar enligt hårdföre krönikören Dan Shaughnessy in i Boston Professional Sports Hall of Pain, vilket inte säger så lite i en stad där generationer av Red Sox-fans lidit under en spell…
Ingen kräver dock Uncle Festers avgång.
De tycker bara att insatsen i den här sjundematchen var bedrövlig.
Särskilt inledningen.
Och yes, där såg det ut som att björnen hade gått i ide redan.
* * *
Elefanten i Rangers porslinsbutik – som inte längre är någon elefant eftersom Montreal-media kommer påminna om det dygnet runt fram till på lördag – består i att Bell Center på senare år varit ett house of Horror för Kung Henrik.
Faktum är att han de senaste säsongerna inte ens spelat när Blåskjortorna kommit dit utan suttit på bänken.
Men i det här läget skulle det förvåna något om Vigneault plötsligt byter till Talbot…
* * *
Själv vidhåller jag:
Inget annat lag hade gjort det här mot Boston.
Det är bara på grund av historien och det där underliga om att vissa lag passar andra extremt illa som den mäktiga björnen är fälld och ligger död i gruset.
* * *
Lille Fridolf Boudreau ligger garanterat och vrider sig i sina dyrbara kaliforniska lakan i natt.
Game 7 i andra slutspelsomgången.
Han har aldrig tagit sig förbi den punkten..
* * *
Det kommer att spelas Stanley Cup-final i antigen Bell Centre eller Madison Square Garden.
Jag har fortfarande svårt att få in det.
Vilken mindblowing grej.
* * *
Du kan ara hundraprocentigt säker.
I morgon kommer jag inte att röra den här bloggen.
Jag ska bara vara ledig och göra ingenting och trycker inte igång här förrän på fredag kväll igen.
Vi hörs då.
Tills dess:
Don’t forget the cannoli.