Stanley Cup-finalen 2014, del 3

LA Kings – NY Rangers 2-2 (Period 2)
* * *
Kings har kommit tillbaka från 2-0-underläget.
Och vem hade trott något annat?
Är det något vi lärt oss vid det här laget, något som varit en konstant genom hela slutspelet, är det ju just det.
Kings kommer tillbaka.
Jag tycker Rangers fortsätter spela bra, håller utomordentligt hög fart på både sig själva och pucken och gör det rätt svårt för hemmabackarna.
Men det är väldigt långt ifrån säkert att det hjälper.
Dom möter ju Kings och Kings kommer alltid tillbaka.
* * *
Drew Doughty, världens just nu bäste offensive back, har presenterat sig i Stanley Cup-finalen.
Han får pucken när han tarmpar in över blålinjen, för den med sig mellan sina egna skridskor, snurrar upp Dorsett, seglar in genom slottet och prickar in kvitteringen i nättaket med ett briljant skott.
PK Subban och Erik Karlsson sitter båda vid tv-apparaterna och applåderar.
* * *
Brassard kan ta såna där Pouliot-tacklingar han också.
* * *
Ja, huruvida Erik applåderar Doughtys uppvisning beror förstås på om han är hemma i Sverige och om han som Viasat-abonnent i så fall alls kan se matchen…
* * *
Rangers-fansen ser tydligen matchen på storbildsskärm i Bryant Park hemma på Manhattan och rapporterna säger att det går livat till.
De har faktiskt när själsfränder på plats också. Inte så många att , men det finns några blå fickor på läktarna där de jublar åt målen – de i förstaperren alltså… – och försöker veva igång ”Let’s go, Rangers”-ramsor,
* * *
Strålles Clifford-propp ser lika blytung och brutal ut som en Syconaut-sång låter.
* * *
John J goes Avery i kommentatorsspåret och önskar livet ur Dustin Brown.
Den kom som en överraskning.
* * *
Fan, Strålle mosar Clifford en gång till här i slutet av perren.
Kyle kommer drömma mardrömmar om Tibros James Hetfield hela sommaren om det här fortsätter.
* * *
Gamle polaren Gaborik håller Rangers-backarna i herrans tukt och förmaning
Hittills.
Men det isar förmodligen ändå till i mellangärdet på dem varenda han gång han är på isen, för är det några som vet att han kan slå till precis när som helst, inte minst när han varit helt osynlig är det Blueshirts.
* * *
Jag har fortfarande inte lyft på ändalykten sedan matchen började – det fanns inte ens en lucka när Eken i förra pausen stod bakom och tyckte att ”det var väl fan du skriver”.
Men nu så.
Ett påslag koffein kan, sannerligen, behövas.