Hajar i New York, del 2

NY Rangers – San Jose 0-0 (Period 1)
* * *
Tja, jag tycker Rangers hanterar den här svettiga uppgiften med hygglig värdighet.
Sharks må ha spelat igår kväll, men är likväl den bästa motståndare som varit här i år – i viss konkurrens med Islanders då – och om blåskjortorna begått samma defensiva misstag som mot Leafs och just Islanders hade de nu mått lika bra som Captain Quint när Steven Spielbergs monster tuggar i sig honom i DET hajdramat.
Men de gör det inte, de fredar sig tvärtom riktigt duktigt när firrarna från norra Kalifornien några gånger börjar sprätta med fenorna – och här i slutet är de ju till och med uppe och skapar lite halvchanser.
Men det är två perioder kvar, som bekant.
Ännu hinner gästerna smell blood in the water – alltså få Rangers backar ur balans – och då kan det bli slakt.
* * *
Nä, det är självklart inget mål när Malone trycker in pucken benskyddet på Stalock.
Det hade den ilsket buande Garden-publiken definitivt hållit med om ifall samma scen utspelats vid den andra kassan.
* * *
Matt Hunwick ”gör” en Anton Strålman när han kliver in och agerar extra Lundqvist på mållinjen och räddar ett givet baklängesmål.
Jag trodde det var en renodlad västgötaspecial.
* * *
Säga vad man vill om Jumbo Joe Thornton, men den här tiden på året har han verklig pondus där ute.
Att den sedan försvinner bara för att det blir vår kan man fundera länge över.
* * *
Ja, det är väldigt roligt att det går så bra för Viktor Arvidsson i Milwaukee.
Predators kommer få svårt att inte ge honom en chans – och det rätt snart.
* * *
Dan Boyle hade kunnat spelat en av karriärens mer emotionella matcher ikväll – och förmodligen varit svinbra.
Men den dimensionen vi berövas vi när han sitter här på pressläktarplanet och har ont i en tass.
* * *
Hento, jag märker det.
Några av murvlarna här uppe i pressboxen har fotbollsmatchen inrattad på monitorerna – fast man egentligen inte får – och de stönar tidvis mycket missnöjt.
* * *
Kan inte bestämma mig för om jag är glad eller ledsen över att John Scott är scratchad.
I vissa specialfall har ju lyteskomik ändå sitt underhållningsvärde.
* * *
Jag trodde alla kände till den Bert Karlsson-storyn.
Well, vi delade hiss på Scandic i Falun, han skulle av några våningar före mig och precis innan han klev ut släppte han en vidrig brakare, sa ”där får du för all skit du skrivit genom åren” och skrattade hysteriskt.
Sen slog dörrarna igen.
Jag drömmer fortfarande mardrömmar.
* * *
Skumtomtar, Prytzen? Nej, det godkänner vi inte. Att äta skumtomtar när man tittar på hockey är som att käka mumsmums under en allvarlig dokumentär om svält och folkmord.
* * *
Om man varit i La La Land idag hade man, slår det mig, först kunnat se Kings mot Wild på Staples Center och sen kört femman ner till Orange County och klämt Ducks-Blues också.
Varför tipsade ingen om den potentiella dubbelmackan?
* * *
Taylor Kitsch – det vill säga självaste Tim Riggins i ”Friday Night Lights” – zoomas in i jumbotronen.
Fan, är coach Taylor här också?
Han skulle kunna lära de här slarviga hockeyspelarna ett och annat.
* * *
Bra, Dahlgren, du lever upp till förväntningarna med ivern hos en uppbragt insändarskribent i landsortspressen.
* * *
Haj haj, nu börjar andra perioden.