Hockey Night down South, del 2

Nashville – Dallas 0-1 (Period 1)
* * *
Detta kan bli en svettig kväll för The Boys of Dixie.
Det är en sak att slita sig till en seger mot Ottawa, men nu möter de en stark Central Division-konkurrent och den starka Central Division-konkurrenten ser ut som såna dessvärre brukar se ut.
Stars är hårda, tunga, tajta och explosivt snabba på en och samma gång.
Fast så länge det bara står 0-1…vem vet.
* * *
Det är verkligen ingen tvekan om att vi befinner oss down south.
Det luktar BBQ i hela hallen, ljudanläggningen är laddad med country-ikonen Tim McGraws ”I Like it, I Love It” för hemmamål (som det i och för sig inte blivit några ännu, men ändå…) och fansen precis nedanför pressläktaren sportar cowboy-hattar Zeb Machahan hade blivit avundsjuk på.
Så underbart.
* * *
Foppa från Åkerö har väl inte rivit ner himlen under inledande 20, men det är kedjan han bildar med Derek Roy och Craig Smith som får i alla fall lite saker att hända – och under ett byte på slutet faktiskt naglar fast pucken nere hos Lindbäck.
* * *
Så Devils har plötsligt gått och blivit en målmaskin?
Allt kan verkligen hända.
* * *
Jason Spezza buas omsorgsfullt ut varje gång han rör pucken och visst – han sa ju tvärt nej och vägrade flytta till Nashville när GM Poile försökte göra en trejd med Ottawa.
Sånt går inte hem nånstans, men framförallt inte här nere i the old federacy.
* * *
Det är morsomt att höra Zuke kan fortsätta spela efter smällen mot axeln i Columbus.
Jag har nämligen börjat skriva en spalt som heter ”Zukas uke” – vilket, för er som inte kan er norska, betyder ”Zukas vecka” – åt norska VG och det hade blivit svårt att få ihop material om han hamnat på skadelistan…
* * *
Ha ha, de fyrar av ett fint klipp på Robert De Niro som Al Capone i ”The Untouchables” på jumbotronen just som hemmasonen Paul Gaustad gått en svängom med Vernon Fiddler.
– If somebody messes with me, säger gangstern, I’m gonna mess with him.
* * *
Anders Lindbäck ska – som alla andra målvakter – ha en medalj för att han inte bara flyttar på sig när Shea Weber laddar det där fruktansvärda skottet.
* * *
Som vanligt har de ett liveband som underhåller i pausen – detta är ändå Music City – i Bridgestone och det är i och för sig trevligt, men sällskapet står just nu och saggar sig igenom en hemsk version av Police ”Roxanne” så den gamle recensenten i mig börjar leta efter sågen…
* * *
Vernon Fiddler är och förblir mitt favoritnamn i den här ligan.
Han skulle kunna vara både karaktär i John Kennedy O’ Tooles ”Dumskallarnas sammansvärjning” och sjunga duett med Emmylou Harris.
* * *
Nu så, Foppa.
Nu händer det.