Blixtar och dunder, del 2

NY Rangers – Colorado 0-1 (Period 1)
* * *
Anfäkta och anamma.
Avalanche har faktiskt knutit en kollektiv näve, spelar riktigt inspirerat både framåt och bakåt och leder helt välförtjänt efter första tjugo.
Däremot påminner Rangers mer om den lomhörde professor Kalkyl och tycks ha uppfattat coachernas ”Nu ska ni göra precis som i tisdags” som ”Nu kan ni ta en night off”.
Att det ska vara så svårt när alla för två dagar sedan lärde sig precis hur det här ska göras och mangrant konstaterade att ”det här är det lag vi vill vara”.
* * *
Det är ingen tillfällighet att det är Duchene som spräcker Henkes nolla.
Han var ju den som konstaterade att det var dags att go Haddock och han har också sett ut som en poor man’s Patrick Kane hela perioden.
Om de andra följer i hans dans går lavinen ikväll.
* * *
Oslos Joe Pesci – Zuuuuuke – har varit Rangers bäste so far och får ibland fram passningar som är lika hisnande vackra som de mest berömda vyerna i Romsdalsfjorden.
* * *
Det slår aldrig fel.
Torsdag på Madison Square Garden lika med mummelgäspig ärtsoppsstämning.
Så segt
* * *
Fast Joe Pescis greatest hit i inledningsperioden är ju den Foppa-inspirerade mottackling han utsätter Marc-Andre Cliche för.
Det är nästan lite clichéartat…
* * *
Tack för länk, Anders Dahlgren.
Sutters presskonferenser hör till saltet här i världen.
* * *
Det blir aldrig gammalt att höra introt till The Whos ”Baba O ’ Reily” när hemmalaget kommer ut på isen i den här hallen.
* * *
Eken skriver fortfarande på sin lugubra artikel och tittar inte mer på matchen än bebisen en av Gris-Olles bänkgrannar har i famnen.
Men ambitionen ska förstås hyllas.
* * *
Wow, Bettye Lavette – legendarisk soul sister – kliver ut på isen och fraserar om nationalsången ungefär som Bob Dylan brukar frasera om ”Like a Rolling Stone”.
Publik och spelare ser ut som fågelholkar, men det är ju svinbra.
* * *
Henke, noterar vi härifrån, tittar inte ens upp när Glass och McLeod boxas.
Han är helt ointresserad.
Och jag förstår honom.
* * *
Ja, så länge du blir publicerad får du ju ”hållas”, Taggen.
Men inte ett ont ord om Bertil Perrolf.
Den här bloggen är ingenting annat än en parafras – ”Hockey till kaffet”.
Och nu ska jag, apropå det, fylla på tankarna med lite halvgenomskinligt Garden-blask.