Sugar pie, honey bunch, del 3

NY Rangers – Detroit 2-2 (Period 2)
* * *
Det känns som att en match som vid det laget stannat av och blivit rena Commodores-tryckaren är signed, sealed & delivered när St. Louis gör 2-0.
Men uh-uh.
Jakub Kindlägget och veteranbilen från Newfoundland, Daniel Cleary, gör mot alla odds det hela intressant igen med varsitt struntmål.
Det är som att två anonyma kompmusiker från Bert Karlssons gamla Skara-stall skulle gå in och rädda ett Temptations-album
Men inte mig emot, nu borde det bli rena Dancing In The Street-draget de avslutande 20 minuterna.
* * *
Vi såg årets mål när Tarasenko lekte både Maradona och Foppa i måndags – och fan vet om vi inte ser årets räddning när Monstret rånar Rick Nash med sin Gummimannen-plock i slutet av den här perioden.
Reach out I’ll be there får en helt ny innerbörd!
* * *
Henke vill alltid ta alla straffar, såklart, men när det är en kompis från OS-truppen i Sotji som kommer störtande vill han det ännu mer.
Det ska liksom inte komma nån hästpolo-fantast från de skånska slätterna och tro att han för göra ett SÅNT mål i den HÄR hallen.
* * *
Hunwick, ja.
Passningen tvärs över hela isen till en helt ren St. Louis är en klassiker av samma sort som The Drifters ”On Broadway” och visar att snajdig doo wop från New York ibland är ännu vassare än Motown-pop.
* * *
Springer på Don Emrick, NBC-kommentatorn, på mediamuggen strax innan första periodpausen är över och goddamned – han må vara gammal i gamet, men när det är bråttom att hinna tillbaka till mikrofonen har han speeden hos en Hagelin med raketmotor i under sulorna.
* * *
När Zäta lägger sig över Henke innan straffsituationen säger han något till sin polare och vi vill ju väldigt gärna vet vad, inte sant?
* * *
Det är en jävla konstig match det här.
Länge känns det som sagt som att den saktat ner och knappt pågår alls.
Sen får Detroit de där snabba målen och iscensätter rent vansinnigt tryck nere hos Henke – bara för att några minuter senare bli tillbakapressade som ett Larsbo runt Monstrets bur.
Vad är dealen, liksom?
* * *
Som sagt, det här borde bli en sjujävla slutperiod.
Och den som avgör kommer jag, som pressläktarens egen Mary Wells, att kalla My Guy.