Riktig hockey bland palmerna, del 5 – The End

Florida – Detroit 4-5 (Slut)
* * *
Det är färre palmer på Riksväg 70 i Dalarna.
Men annars är känslan när jag kör tillbaka till Fort Lauderdale denna sena timme nästan exakt densamma som under resorna hem till Borlänge från Leksand efter hundratals matcher i gamla isladan.
Sådär, vill jag beskriva den upplevelsen.
Särskilt som man i Florida inte ens kan stanna på Mittigrillen och köpa en hundrafemtiogrammare av Lill-Mele…
* * *
– Vilken match du får se, säger Kron Wall of Pain och låter lika ironisk som ett helt Killinggäng när jag går förbi den träningscykel han sitter och varvar ner på efter slutsignalen.
Ja, nej, skillnaden mot All Star-spektaklet kanske inte var så påtaglig som man hade önskat.
Men det blev i alla fall lite drama på slutet.
Jag var fullständigt övertygad om att Mrazek skulle fumla in ytterligare en puck och orsaka förlängning, men istället gjorde han – på sitt yviga Wille Löfqvist-sätt – några riktigt fina räddningar och såg därmed till att
Wings seglade upp på förstaplatsen i Atlantic-divisionen.
* * *
Fem plus till Panthers för att de spelar Paul Simons ”You Can Call Me Al” varje gång Al Montoya gör en fin räddning.
Sån koll har de inte i alla arenor.
* * *
Enligt Big E spydde Kron Wall of Pain i båset i tredje perioden.
– Nej, nej, det är bara bara snack, säger järnkaminen.
Men just då kommer Tomas Tatar, som inte hört vad vi talar om och rimligen inte heller förstår särskilt mycket av vare sig dalmål eller stockholmska, förbi och frågar:
– Varför spydde du?
Det är kämpigt i NHL ibland…
* * *
Som Islanders äger Rangers.
Bara två möten kvar nu – i grundserien.
Vinner The Boys from Long Island även de matcherna har de fullbordat sin första sweep mot storebror någonsin.
* * *
Mycket lite tyder på att jag kommer tillbaka till BB&T Center något mer före draften i sommar.
Eller – blir det slutspelsdrama här?
Motivera, tack.
* * *
Det var Hästpolo som slog passningen till Zäta vid målet, men kaptenen påpekar att Abdelkader var tvungen att nudda pucken också.
– Annars hade den kommit lite fel. Det blir aldrig riktigt rätt, säger han och nickar mot sin unge lagkamrat från den skånska herrgårdsvärlden.
Hästpolo bara suckar.
– Se hur jag har det…
Hi hi.
* * *
Nu ska jag sova kudde.
Sen vaknar jag, hämtar ut min Cadillac och kör den förtjusande vägen upp till Tampa – via Alligator Alley.
Såvida jag inte blir uppäten där hörs vi från Victor Hedman Country framåt torsdag kväll.