The King is back, del 5 – The End
BOSTON – NY RANGERS 4-2 (Slut)
* * *
Nä, det är inte direkt muntert i målvaktshörnet i gästernas omklädningsrum.
Jag står med i hopen av engelskspråkiga murvlar och när de är färdiga med sitt böjer jag mig, på känt manér, fram och frågar om han kan ta några frågor på svenska också.
– Ja, suckar han, om du inte längre förstår engelska så…
Ha!
Lundqvist är tillbaka – på riktigt.
* * *
Jag ser inte vad det är Glass gör, men Skånske Jan blir besviken.
Han får ingen avstängning alls.
Han får böter på fem tusen dollar nånting.
Det är, jämförelsevis, som en quarter eller två för Skånske Jan nere i North Carolina.
* * *
Henke var hundraprocentigt säker på att Lucics första mål skulle bli bortdömt.
– Om sedan bedömningen är riktig eller inte vet jag inte, men jag var övertygad om att de skulle döma bort det och stod och laddade om, berättar han.
Ja, om det inte blivit mål där…men om inte om fanns skulle jag äga ett eget NHL-lag så den retoriska funderingen kan jag ju stoppa upp nånstans.
* * *
Carl Söderberg kommer som en annan Johnny Cash ut i Bostons rum helt i svart – slipsen inkluderad – och ger intervjuer.
Stiligt.
Jag undrar om målet var hans första på Lundqvist, men inte alls.
– Jag tror jag hängt åtminstone två på honom nere på Madison Square Garden, säger han och ser nöjd ut.
Ah, Lundqvist-dödaren från Malmö.
– Nä, det är väl Loui som är det.
Åh, låt nu inte Hank få vet att Loui ses som en sådan i Boston.
Då blir han inte glad…
* * *
När jag säger att han inte direkt fick förstklassig hjälp under första halvan av matchen ler Lundqvist lite snett och svarar:
– Man hade kanske hoppats att det skulle vara lite lugnare när man återkom efter så lång tid.
Ja, man Matt Hunwick och kompani ville stå och beundra vyn idag och då får keepern finna sig i att det blir svettigt, comeback eller inte
* * *
Bortsett från i smågurglet på slutet tar Big Bad Bruins alltså inte en utvisning på hela matchen – och är i numerärt underläge vid exakt noll tillfällen.
Hur många gånger i världshistorien har DET hänt?
* * *
Talar med Hästpolo-Gustav just som Wings ska lyfta för flight mot New York och intill sitter Bacon och smaskar på vad som tydligen redan är en andra portion mat.
Han är alltså nya The Mule, konstaterar jag.
– Mule och Bacon befinner sig båda i en klass för sig när det gäller att äta, svarar Hästpolo.
– Men det får du fan inte skriva att jag sagt. Då kommer Mule att slå ihjäl mig.
Ja, nej, det ska jag förstås låta bli att nämna.
* * *
Bruins är tillbaka på rätt sida strecket.
I alla fall ett par timmar.
Men Sens har själva chansen att peta ner dem igen och eftersom de möter Maple Leafs vore det väl fan…
* * *
Jaha, nu är det slut på sötebrödsdagarna i kommentatorsspåret.
I natt går även ni över till sommartid.
Tjaskigt, men det var kul så länge det varade.
* * *
Snön faller alltjämt i Boston och jag stövlar hem till hotellet igen.
Tidigt imorrn går ett flyg tillbaka ner till New York.
Där är det ny efteriddagsmatiné, mellan Rangers och Capitals, och jag hoppas vi reconnectar då.