Big Time på Manhattan, del 2

NY RANGERS – PITTSBURGH 1-0 (Period 1)
* * *
Pulsen saktar igen, för mja:
Det är länge en inledningsperiod utan färväntad slutspelsnerv.
Välspelad måhända, framförallt från ett vaknare och mer strukturerat Pittsburgh, men det händer inte så mycket så man vill protestera.
Men när det är tre minuter smaskar in 1-0 och då får tillställningen lite mer liv.
Ska vi köra nu, pojkar?
* * *
Ah, Bengan.
Han har ju ett gyllene läge.
Det är nästan så jag börjat formulera frågorna om hur det känns att få göra första playoff-baljan för Pens.
Men ingen cigarr i Sollentuna.
* * *
Efter sex minuter avlossas första skottet
I matchen alltså.
Det är Zuke som fjuppar iväg en liten lök mot Fleury.
Alltid nåt, som flickan sa.
* * *
Hittills har pingvinerna inte omsatt hoten om att krascha Lundqvist i särkilt mycket verklighet.
* * *
Förbluffande att Oilers vinner draften
Där har det ju blivit sisådär med några draftettor de senaste åren, om man säger så – och så får de den största, den typ av spelare som definierar en hel generation, också.
Det känns inte klockrent, nej.
* * *
Jag har Gris-Olles bästa vänner precis i örat ikväll.
Det är bara en glasskiva emellan och de vrålar så saliven stänker över skrivbordet.
Oh, like the good old days…
* * *
Till slut får vi in lotteriet skärmarna här också och jisses, stackars Connor ser verkligen helt detroniserad ut.
Han längtar inte efter att få sätta sig i på omklädningsrumsbänken i Rexall Place – eller känna den bitande Alberta-vinden i ansiktet i februari…
* * *
Man lär sig av sina misstag, som Dan Boyle sa.
Jag går och lättar på det så kallade trycket redan före matchstart idag.
Stoltheten över mig själv…
* * *
Ansiktsuttrycket i NBC-studion indikerar att Connor väldigt gärna skulle göra en Lindros.
Då skulle det bli livat.
Men det vågar han inte.
* * *
Det är vita handdukar som gäller på på läktarna idag
Och visst – det blir viss effekt när 17 000 viftar med såna också,
* * *
Jordana Brewster vinkar i jumbon.
Så ja, nu börjar det bli lite kvalitet på celebriteterna.
* * *
Däremot kan jag inte fatta på vilket sätt Oilers draftvinst på minsta sätt skulle indikera rigg och fusk.
När började sjätte avenyn, med Gary i spetsen, gilla small market-lag från Albertas tundra?
Består inte konspirationen i att han vill flytta hela NHL till amerikanska storstäder?
* * *
So long, Amirante.
Tack för de här åren i New York.
Han får ett värdigt avsked och ser lite vemodig ut när han försvinner in kulisserna igen.
Snyft.
* * *
Nej, nu får den här serien ta och hetta till och bli lite grisig.
Vi vill ha puls, som ett popband från John J:s hemstad sjöng.