Urkraft mot urkraft, del 2

ANAHEIM – CHICAGO 1-0 (Period 1)
* * *
Svensk upprullning monumentale i Disneyland!
Jacke åker ner i rundeln, vänder, väntar och i precis rätt läge droppar han pucken till en släpande Hampus Lindholm och han snärtar in första målet i den västra konferensfinalen 2015.
Sånt gläder en gammal svenskvän i en mjuk soffa på östra Manhattan!
* * *
Annars är det väldigt mycket Hawks. De har 16-7 i skott och ser till att matchen huvudsakligen spelas nere i Andersens zon.
Men bortsett från läget när Showtime Kane missar helt öppen kasse – eller om det nu är dansken som gör en av årets räddningar med klubban – har de inga superheta chanser.
Det känns som att det kanske ska försöka ändra på det och inte avlossa så många poänglösa skott utifrån.
Hör du det, Brad Richards?
* * *
Firma Kesler-Silfverberg är ju väldigt nära redan i ett numerär underläge precis i inledningen.
Det är ett nytt radarpar som fötts där.
* * *
Nä, det börjar inte jättebra för Rundblad.
Men han kan väl få lite mer än några byten i karriärens första slutspelsmatch på sig innan domen förkunnas?
För övrigt spelar det inte så roll, i andra och tredje kommer coach punggrepparen förlita sig på The Big Four nästan hela tiden i alla fall.
* * *
Här sitter jag och gör mig lustig över hur omöjligt det hade varit att flyga till Anaheim efter matchen i New York igår – och tillbaka till New York i natt.
Då visar det sig att kommentatorn Kenny Alberts är mitt uppe i det äventyret.
Han var i New York igår, är i Disneyland nu och kommer garanterat vara i New York imorrn igen.
Om han sedan fortsätter pendla vet jag inte, det vore nästan att utsätta honom för mordförsök…
* * *
Inte ska du bli spyfärdig, unge Herr Pettersson…
Det känns bara som att det här är de två bästa slutspelslagen som är kvar, men om begreppet ”moralisk final” väcker så oerhört starka känslor ska jag självfallet sluta använda det.
* * *
Det låter som att Ovie åkte hem bara för att få vara med om en ny tung smäll – bara fyra dagar efter den senaste.
Något säger mig att han ångrar det och önskar att han istället, som kapten och allt, stannat i Washington och hjälpt sina unga lagkamrater att hela såren efter karriärens svåraste förlust.
De kände sig nog aningen snopna när han bara drog vidare redan dan efter…
* * *
Lille Fridolf Boudreau är, på sitt sätt, lite stilig med orange slips mot ljusblå skjorta.
* * *
Pressläktaren i Honda Center är den minsta i hela ligan, så det finns verkligen inga garantier att jag beviljas ackreditering där.
Så alla med dom drömmarna vet…
* * *
Nu ska det bli kul att se andra perioden i den mora…västra konferensfinalen.