Stanley Cup-finalen 2015, del 12
TAMPA – CHICAGO 4-3 (Slut)
* * *
We’ve got ourselves en serie.
Och inte vilken som helst heller.
Fortsätter det på samma satt kommer Stanley Cup-finalen 2015 bli ihågkommen som en av de mest underhållande genom alla tider.
* * *
Vigge gjorde enligt mitt förmenande en av karriärens matcher och det är inte mer än rätt att såna som Ken Campbell från Hockey News efteråt frågar om han inte själv tror att han varit Norris Trophy-kandidat om han inte blivit skadad i början av säsongen.
– Det är inte upp till mig att säga något om det, ler Vigge.
Jag kan däremot säga precis som det är:
Ja, om Victor Hedman spelat så här hela säsongen hade han fått åka till Las Vegas efter midsommar.
* * *
Den eventuella interference-historien vid Chicagos 3-3-mål är den typ av situation som kommer att kunna kontrolleras av Toronto från och med nästa säsong, men lämnas utan granskning nu.
Jag håller med de som twittrat att det är obegripligt att en sådan regel inte börjar gälla omedelbart när beslutet väl är taget.
Vad finns det att vänta på?
* * *
Det är en kväll när allt händer.
Plötsligt måste Bishop ut i omklädningsrummet och under ett par minuter får reserven Vasilevsky helt oförhappandes ställa sig i kassen.
Sen kommer Bishop tillbaka, men försvinner igen – och den unge ryssen får åter kliva in och avsluta matchen.
Det gör han med den äran och Bolts-spelarna säger unisont att de inte var det minsta bekymrade när det skedde.
Inte heller får de armsvett av tanken på att de kanske tvingas förlita sig på Vasilevsky i The Madhouse on Madison på måndag kväll.
– Jag har fullt förtroende för honom, han är en vinnar, säger Vigge.
* * *
Mindre lustig kväll för Patrick Sharp.
Det är när han tar sin dubbla utvisning Blackhawks tappar den här matchen.
– Jag har aldrig ställt till med något liknande, men det hände och jag tar på mig ansvaret, säger han utan att vika ner blicken efteråt.
Starkt ändå
* * *
Det ser minst sagt absurt ut när Cooper, som en annan baseboll-coach, har ett anteckningsblock för munnen under sitt samtal med domarna efter det kontroversiella 3-3-målet.
Är det verkligen något han säger i en sådan situation som kan skada laget om någon lyckas läsa hans läppar?
* * *
Callahan får sig en svärm beska småländska svordomar i öronen när Sharp blir utvisad för andra gången, oklart varför – men jag tror törs lova att det känns lite obehagligt…
* * *
Nu drar vi vidare till The Madhouse.
Jag har inte varit där sedan finalerna 2013 och ser fram emot återkomsten nåt alldeles oerhört.
Vi hörs därifrån.