Stanley Cup-finalen 2015, del 17

CHICAGO – TAMPA 2-3 (Slut)
* * *
Det har i skrivande stund gått drygt en och en halv timme sedan slutsignalen ljöd i ett dystert Madhouse, men jag är fortfarande förstummad över den Victor Hedman-passning som avgjorde tredje finalen.
Mannen är ett defensivt monster som gör det så fruktansvärt svårt för frustrerade Chicago-forwards – men brer samtidigt offensiva räkmackor som en hel Foppa.
När såg vi senast en svensk spela så bra, och dominera så kraftigt, i en Stanley Cup-final?
Jo, det var för sju år sedan när Henrik Zetterberg tog bort Sidney Crosby.
Han fick Conn Smythe han.
Vinner Tampa detta får Vigge en han också, det börjar kännas snudd på klart.
* * *
Saad prickar in ett sylvasst direktskott från mitt i slottet ett byte när Vigge & co blivit kvar alldeles för länge på isen.
Men vad händer?
”Chelsea Dagger” hinner inte mer än tona ut, och du-du-du-du-duandet inte mer än tystna, förrän Palat trycker in kvitteringen.
13 sekunder tar det, exakt.
Typiskt den här drömfinalen.
* * *
Och nej och nej – det är inte bara jag som hemmakär svensk som sitter här och yrar om Vigge som Conn Smythe-kandidat.
Precis varenda en av de tunga nordamerikanska tyckarna och krönikörerna är inne på samma linje.
Den som inte tror mig kan ju kolla lite på twitter.
Själv vill Pansarkryssaren dock inte höra talas om det.
– Jag är bara fokuserad på att vinna två matcher till, säger han när bloggen och TT-Sundberg kastar oss fram i slagsmålet runt honom i omklädningsrummet.
Vi får ta det med pappa Olle i Tampas till helgen istället.
* * *
Det var någon som fes väldigt illa på pressläktaren i tredje perioden.
Ska vi misstänka Melrose och hans popcorn – eller är det bara förtal?
* * *
Hawks-fans twitter-skriker om att van Riemsdyk suger.
Mm, det är inte så att det är punggrepparen, som slänger in en rookie med 14 NHL-matcher i höstas under bältet, som ska ha mest av den sleven?
* * *
Marian Hossa var Hawks allra bästa forward ikväll, var han inte?
Men det hjälpte inte mot blixtlåset Hedman-Strålman.
* * *
Stamkos om Vigge:
– Det finns inte ord som beskriver vilken urkraft han var där ute ikväll.
* * *
Johnny O återkom dessbättre i tredje, men Coach Q låter bekymrad när han får frågan hur det är med en av de omistliga i Big Four.
– Vi får se hur han mår i morgon, heter det.
Hur fan gör han om stockholmaren inte kan vara med i Game 4?
* * *
Enligt Cooper syntes det i ögonen på Biskopen i morse att han skulle kunna spela – och i biskopens blick bor sanningen, det slog redan Ingmar Bergman fast.
* * *
Apropå Quenneville finns det en väldigt rolig filmsnutt på honom när han i samband med utvisningen på Saad i andraperren sparkar iväg en handduk i båset.
Leta på den.
Mannen är en ofrivillig entertainer ibland.
* * *
Bolts är två segrar från titeln.
Men självfallet:
Hawks kommer tillbaka.
Det här är om inte en breeze, så i alla fall något de varit med om många gånger förr.
* * *
Den här arbetsdagen började för sexton timmar sedan, så nu tycker jag att jag med ganska gott samvete kan slå igen butiken.
Imorrn är det matchfritt men träningar och känner jag mig själv rätt dyker det om inte annat upp lite bilder här framåt sena kvällen.
Tills dess:
Peace.