Stanley Cup-finalen 2015, del 31

CHICAGO – TAMPA 0-0 (Period 1)
* * *
Halleluja!
Vi får en rivstart helt värdig matchens historiska potential.
Båda lagen spelar fruktansvärt bra – i besinningslöst Formel 1-tempo.
Det ska inte vara möjligt.
Inte nu.
Dom har ont precis överallt, dom är så trötta att dom knappt kan andas och dom borde vara helt skräckslagna över allt som står på spel ikväll.
Men likafullt.
Hockey för gudar utövas.
* * *
Nationalsångsvrålet är helt…bortom allt förstånd.
Och det mynnar direkt ut i den klassiska ramsan:
– We want the cup, we want the cup, we want the cup!
* * *
Johnny Oduyas brytning när Kucherov efter någon minut är på väg igenom håller sådan världsklass att GM Bowman förmodligen skruvar sig i ett säte och tänker:
Finns det verkligen ingen chans att vi kan behålla den killen i sommar?
* * *
Vad heter ormen som bitit Steven Stakmos?
Han träffar klockrent i stolpen – tillhörande den bur han fortfarande inte kan fatta att han inte kvitterade i senast han var här.
* * *
Strax före värmningen går känd kollega förbi och säger:
– Först hat tricks. Sedan tikibaren. Det är planen för i morgon kväll…
Now, hold on…
* * *
Biskopen är ett äventyr på två ben.
Han gör ju en magisk räddning när firma Kane och Toews har fått till sin upprullning i ett enastående powerplay och han är lysande även när Teräväinen har drömläge.
Men han varvar förstklassiga ingripanden med otroligt halsbrytande yvigheter.
Fastnar bakom kassen, sprätter puckar åt alla möjliga håll och kanter, är ute och simmar…
Vore jag Youngblood skulle hjärtat stanna hela tiden.
* * *
Tror Khucherov att Yellbear Hjalmarsson ska gå på fancy finter mitt i slottet i en Stanley Cup-final är han sadly mistaken.
* * *
Det hade jag ingen aning om när jag tills för två år sedan rökte själv, men fy fan så det stinker om rökare.
Apropå en ny pressläktargranne..
* * *
Kryckan ramlar på blålinjen när han störtar ut på matchvärmningen.
Ingen bra start på kvällen.
Han kanske skulle behöva en…krycka!
* * *
Det rysliga ovädret fortsätter och nu läcker det genom United Center-taket.
Så några stolar – som åskådarna betalat sanslöst mycket pengar för att få sitta i – skyddas med plast strax före värmningen.
Oh, boy.
Det hände inte ens i gamla Gyllerinken i Borlänge – som var ett tält.
* * *
Om Brian Boyle tycker det är skandal att han bestraffas när han trycker klubban i bakhuvudet på Kane har han en luguber rättsuppfattning.
* * *
Jodå, Jan, det finns tikibarer i New York också – men inte just den tikibaren, full av hockeymänniskor inbegripna i en Stanley Cup-final.
* * *
Man kan ju tycka att Blackhawks, en hyggligt framgångsrik affärsrörelse, skulle ha råd att hålla efter ett tak…
* * *
Det är mäktigt att se Vigge Hedman, med hårmanen fladdrande i vinddraget, åka fram till båset och utföra sin lilla precisionsövning med klubbspetsen mellan puckarna som ligger uppradade på sargkanten.
Sedan ger han materialaren en vänskaplig axeltackling – och störtar ut på isen igen.
* * *
När man äntligen ger Alvestas Benny Hill ett litet ben, med en historia om finska jultomten, då reagerar han inte ens.
Jag är skakad, Taggen..
* * *
Om ni är intresserade har självaste Tyler Seguin kvällen till ära tagit över ESPN officiella NHL-konto på twitter.
Kan nog bli rätt skoj.
* * *
Tom Morello, Rage Against The Machine-mannen, är in the house – i Hawks-jersey och allt.
Tycker han verkligen om knösarna i professionell sport?
* * *
Har Biskopen barn?
I så fall är ju det a son of a bish…
* * *
Bolts kan inte ge Blackhawks fler powerplay, det är helt klart.
Nästa gång smäller det.
* * *
Matchklockan på den futtiga United-jumbotronen är lika svår att läsa som texten på de små schampo-flaskorna på hotellrummet.
Det finns mycket att investera i här…
* * *
Somtehing’s gotta give, som det heter.
Och jag är ledsen att behöva upprepa en så trött klyscha, men första målet känns oerhört avgörande.
Det kommer i andra.