Ankor i Brooklyn

Yo!
Så hälsar man såklart när man befinner sig i Brooklyn.
Jag tar det igen:
Yo, buddies.
Hit har bloggen åkt för att försöka lösa NHL-säsongens stora mysterium.
Laget som i år skulle vara världens bästa men efter 31 matcher ligger sist i västra konferensen gästar Islanders i Barclay’s Center.
Anaheim Ducks.
Låt oss se vad exempelvis en babblande biff sa om denna sydkaliforniska flopp så sent som ett par dygn innan grundseriestarten i oktober:
”Ett perfekt komponerat lag som fram till de där sista två matcherna mot blivande mästarna spelade hela slutspelets bästa hockey har nu kompletterat kraft och tyngd och bländande skicklighet med speed, främst tack vare förvärvet av Carl Hagelin, och ännu större truppdjup”.
På papperet är ju det – jag insisterar! – fortfarande en korrekt iakttagelse, men ojvoj.
I skuggan av vad som hänt under hösten får jag äta de orden som dom äter korv med bröd under 4 juli-ceremonierna på Coney Island här intill
Frågan är VAD som hänt.
Det är det vi ska ta reda på nu.
• • •
Så vådligt stänkte inte blodet i Rangers-referaten i lokaltidningarna idag.
Det var bara Brooksie som hade en liten teori om att de verkliga spelarna blivit bortrövade och ersatta av plagiat.
”There are imposters in our midst and they are wearing Rangers uniforms”, inleddes han sitt lilla aktstycke.
Aj ändå…
• • •
En lärdom vi definitivt kan dra av ankornas dystra marsch genom den inledande tredjedelen av grundserien är att det inte finns några garantier bara för att man sätter ihop ett till synes perfekt lag.
Kemi ska uppstå också.
Killarna ska trivas ihop – på och utanför isen.
Alla enheter ska liksom haka i varann.
Det händer inte bara för att man hoppas att det ska göra det.
• • •
Tog utan större tvekan beslutet att steka morgonvärmningen när klockan ringde i morse, för då hade det bara gått två timmar sedan jag sett Tom Sellecks mustascher vibrera i sista ”Blue Bloods”-avsnittet.
Och tur var det för när jag såsmåningom vaknade på riktigt hade Denis på AP messat att Ducks ställt in sin skate.
Satan vilket gravt upprörande antiklimax det hade blivit med bara två timmar sömn under bältet…
• • •
Islanders har tre raka förluster och spelar inte sin bästa hockey just nu, nej.
– Things aren’t coming easy, som Thomas Hickey konstaterar.
Han och lagkamraterna kan dock trösta sig med att det finns lag i stan med ännu större problem…
• • •
Det trista med utebliven morning skate är att jag fortfarande inte haft möjlighet att prata med Hagge – bloggens go-to-guy under så många år.
Men jag får i alla fall se honom live nu.
Det är första gången sedan Tampa vann Game 7 mot på Garden 29 maj.
• • •
Det känns fortfarande lite nytt och spännande och coolt att åka ut hit och titta på NHL-hockey.
Men vi får se hur det känns efter kvällens övningar.
Tidigare har jag bara varit här på very special occasions – först urpremiären mot Chicago och sedan första derbyt mot Rangers.
Nu är det vanlig serielunkskväll och ryktet säger att det kan bli väldigt mycket The Rock-vibbar såna gånger…
• • •
Lille Fridolf Boudreau har inte haft många glädjeämnen att räkna in när han lagt sig om kvällarna den här hösten, men Rickard Rakell är ju faktiskt ett.
Den 22-årige Sundbyberg-sonen har verkligen tagit det extra steg framåt andra inte tagit och är ett stort utropstecken i ankflocken.
• • •
Massetyson ber mig twitterledes hålla ett extra öga på Tavares för att om möjligt kunna rapportera antydningar om att det sega i den mäktige kaptenens skridskoåkning börjar släppa.
Jag lovar.
• • •
Oväntat:
Ducks-fans, med jerseys och allt, i hissen upp till pressläktarnivån.
Mindre oväntat:
De talar finska.
• • •
Bilen är, på slovakiskt VM-vis, kvar nere i sitt sarghörn.
Den går inte att vänja sig vid.
• • •
Detta blev ett något kortfattat och avslaget intro.
Skyll på MTA – New Yorks motsvarighet till SL.
Det är nåt slags signalfinal på linjerna över East River under eftermiddagen och mitt Q Train blir stående på Manhattan Bridge i nästan en timme.
Så jag kommer försent och är på dåligt humör och bra intron kräver både tid och rätt sorts positiva adrenalinpåslag.
Vi försöker ta igen det under kvällens gång.