Honky Tonk och Stanley Cup, del 8 – The End

NASHVILLE-SAN JOSE 4-3 (Slut, 3:E OT-PERIODEN)
• • •
Så här ser det ut vid bloggbiffens hörn på pressläktaren när klockan passerat halv ett och en tredje sudden-perre väntar.

Det hann gå en och en halv dosa under den här episka natten i Nashville och pappmuggarna är resterna enkom av andra OT-periodens kaffekonsumtion.
Nu, efteråt, känns det som att jag blivit överkörd av en skördetröska.
Men det var det värt.
Så jävla värt, till och med.
Vi fick ju vara med hittills största klassikern i årets Stanley Cup-slutspel.
• • •
Naturligtvis var det Mighty Mattias Ekholm som avlossade skottet ögonblicket innan avgörandet.
Det är inget snack längre.
Han måste med till World Cup.
Han är inte bara magnifik i största allmänhet.
Han är de stora ögonblickens man också.
Såna har vi inte så många av.
• • •
Hajarna är förbannade efteråt.
Inte så mycket över förlusten i sig som för att målet Pavelski gjorde igår – det var ju faktiskt igår – inte godkändes.
Det går att förstå dem.
• • •
De åt inga pizzor i Preds rum i de sista pauserna.
Bara mackor och vindruvor, enligt Mighty Mattias.
Det kanske är förklaringen.
• • •
Nu är det raka vägen till hotellsängen, utan att passera bardisk.
Jag är fullständigt slut.
En bild till bara.
Det här var under sista avsblåsningen innan avgörandet, när det annonserades att klockan hade passerat 01.00 lokal tid.

Legendariskt ögonblick.