Meet me in St. Louis, del 5 – The End

ST. LOUIS – SAN JOSE 2-1 (Slut)
• • •
Njae.
Den urladdning jag började bespetsa mig på efter den explosiva andrahalvan av förstaperioden realiserades aldrig.
Resten av matchen blev för mycket av det som brukar kallas ställningskrig.
Men som jag konstaterade redan i introt:
Inget av de här lagen kommer KUNNA vika ner sig.
Inte efter vad de varit med om genom åren, inte efter slakten av spöken under resan fram till årets klimax och förr eller senare – förmodligen förr – blir det här en historisk Stanley Cup-kamp.
• • •
Stor scen i den skrangliga industrihissen ner från pressläktaren efter slutsignalen.
Hedbä står redan längst in och trycker när vem om inte nuvarande Bluesmannen Martin Brodeur kliver in.
Det är ju ett av New Jersey Devils mest klassiska målvaktspar som återförenas under en magisk minut.
Konsertpianisten hade blivit helt tagen.
• • •
Hitchcock är mycket rolig när han får frågan om sin misslyckade challenge.
– NHL vill ha mer mål. Jag försökte hjälpa dem lite…
• • •
Sure, Elliott hade lite flyt.
Men han gjorde några helt fenomenala räddningar på slutet också.
Det bor en Conn Smythe-kandidat även i honom.
• • •
Om skäggincidenten – när Backes ryckte i Thorntons Ben & Gunnar-skapelse – är det ingen som vill tala ur skägget.
Mer än Backes själv.
– Jag ville kolla om det var äkta. Det var det, flinar han.
• • •
Efter fjorton timmar i Scottrade Center ska sexy Per nu gå till baren.
Imorrn är jag bjuden på middag av prominenta kollegor, så det är högst tveksamt om det blir något bloggande om Game 2 i Pittsburgh.
Men det kompenseras i så fall längre fram, var så säker.
Take it easy och tack för i natt, det var riktigt bra ställ även i spåret.