Awards i Vegas, del 15 – The End

Ja, nej, jag vet inte – det finns väl inte egentligen inte så mycket att säga om det där nu efteråt heller.
En del priser hamnade i fel händer – främst Norris Trophy – men inte i några oväntade.
Vi visste ju att det skulle sluta så här.

Det hindrar inte att det fortfarande känns lite surt att Erik blev robbad.
Som kollegan Gunnar konstaterade:

Det hade varit mycket mer logiskt om Doughty vunnit ifjol och Karlsson i år än tvärtom.
Men vill NHL – och PHWA – att man ska få de här priserna för lång och trogen tjänst snarare än för sina prestationer får de väl ha det så.
De, priserna, tappar ju lite i tyngd.
• • •
Jag tycker kvällens stjärna var Valter Sedin, Henrik nioårige lintott till son.
Han satt med pappa på podiet i pressrummet efteråt och när ”Henke” skojade om att de skulle gå ut och ”göra stan” ikväll nickade han ivrigt i instämmande.
Jag kände igen mig själv som nioåring i det ögonblicket!
• • •
Alltså, fatta.
Om bara sexton månader spelas den första NHL-matchen – The Inaugural Game – i T-Mobile Arena på Strippen.
Såvida jag fortfarande är vid liv:
Räkna med Biffen i pressboxen.
• • •
Will Arnett är den bästa värd NHL någonsin haft på ett evenemang av det här slaget.
Vass och småelak, men aldrig plump.
Den distinktionen trodde jag samtida komiker saknade insikter om, men ibland blir man positivt överraskad.
• • •
Förmodligen blir det mot någon av Pacific Division-konkurrenterna, kanske Kings, Las Vegas Flamingos – ja, jag tycker de ska heta så! – spelar den där första matchen i oktober nästa år.
Vilka svenskar ingår i truppen då?
Jag vet några jag definitivt skulle vilja se på isen…
• • •
Fyra svenskar slog sig in bland de tio främsta i Norris Trophy-omröstningen.
Erik Karlsson (tvåa), John Klingberg (sexa), Victor Hedman (sjua) och Oliver Ekman-Larsson (nia).
Det är pretty fucking cool, det.
• • •
Nu går jag på semi-semester, hörrni.
Närmast ska jag vara kvar här i två dygn och fira 49-årsdag och se Garth Brooks på T-Mobile Arena på fredag kväll (fast det är i första hand arenan jag ska se; I can’t wait!), sedan åker jag på en liten roadtrip i öknarna.
Det betyder att jag inte – inte! – är på draften i Buffalo i helgen.
Men helt är sässen ändå inte över i bloggen, jag kommer nog göra några inlägg – från typ Midland i Texas – när free agency-fönstret öppnar och sedan följer stora säsongsavslutningen.
Peace, vänner.