Stanley Cup-finalen 2016, del 33

SAN JOSE – PITTSBURGH 1-3 (slut, Pittsburgh Stanley Cup-mästare)
• • •
Stanley Cup-finalen 2016 är över, pingvinernas fest på isen avslutad och min femte och sista text skickad till redaktör Cederholm i Stockholm.
Då är reaktionen alltid densamma:
Total utmattning.
Luften bara går ur herr bloggaren och jag sitter här och stirrar rakt framför mig.
Det är två månaders oavbrutet stegrande race som plötsligt är över med en tvärnit.

Så verklig slutrapport får nog vänta ett dygn eller två, om ni ursäktar.
Men här är några små iakttagelser innan jag rundar av säsongens sista liveblogg med några bilder.
•Det finns inget som att se båset där laget som håller på att vinna Stanley Cup står och hoppar när de sista sekunderna tickar ner mot slutsignal. Glädje och lycka blir inte mer rå och tygellös än så.
– Man vill bara krama och kyssa alla man har omkring sig, som Hagge uttrycker det när bloggen hittar honom i röran efteråt.
•Det finns heller inget som att få komma ut på isen när segerfesten börjar varva upp, vilket är regel för oss i mediacirkusen sedan sju år tillbaka. Det som lyser i ögonen på människor som får uppleva hur en dröm de närt så länge de kan minnas är…truly obeskrivlig.
•Den satt i tom kasse, men ändå. Bengans 3-1-balja kommer bli ihågkommen som en klassiker i den svenska hockeyhistorien.
•Min buddy Pretty Boy Jonta börjar nästan gråta ute på isen. Det är första gången han är med under firandet och känslorna blir honom nästan övermäktiga. ”Det är så jävla fint”, snyftar han. Japp. Och det slutar aldrig kännas så.
•Det fanns ett flertal Conn Smythe-kandidater hos segrarna, men jag har sedan flera veckor haft Crosby som favorit. Han har varit generalen och, med sitt nya lugn och sin nya värdighet, burit mästarna upp till Mount Everests topp.
•Känner mig inte helt okej när jag under den vilda textproduktionen tittar upp och fräser åt nån som står och babblar i pressrummet, och det visar sig vara Cuba Gooding Jr.
•Det verkar vara en hygglig fest som utbrutit i Pittsburgh – och den lär inte bli mindre yster när hjältarna kommer hem imorrn.
•Fint ögonblick: En av Sveriges största hockeystjärnor, vi kan kalla honom Hästpolos kompis, hör av sig och frågar efter Bengans nummer. ”Vill gratulera till bucklan. Grymt kul för honom!”.
Okej, jag sätter punkt här.
Men en mer samlade slutrapport kommer, som sagt, om ett dygn eller så.