Blåvita lejon i DC

Howdy, boys and girls!
Nu är bloggen äntligen tillbaka där den hör hemma, i Nordamerika – med en hockeymatch på tallriken.
Jag var tvungen att spendera ett halvt dygn i New York efter göteborgsäventyret, för att ta hand om en del praktiska bestyr, men har nu tagit mig ner till DC och ska se förövningen mellan USA och Finland i Verizon Center.
Självfallet bloggar jag under matchens gång men långrandigt intro väntar vi med till imorrn, för idag har eder biff utsatts för stress monumentale och måste andas lite.
• • •
Imorrn, ja.
Även Tre Kronor är ju i huvudstaden och ska gå upp mot Ralph Krügers pan-europeiska främlingslegion om 24 timmar.
Ikväll värmer truppen med middag i svenska ambassadörens praktfulla residens ute längs Embassy Row och med anledning av det vill jag påpeka att ambassadör Lyrvall kommer från Borlänge.
Som praktiskt taget allting bra här i världen.
• • •
Coach Tortorellas uppsyn är om möjligt barskare än normalt när han halvannan timme före första nedsläpp kommer släntrande genom korridoren utanför omklädningsrummen.
Men så har han en särskild historia i just Verizon Center också.
Under första slutspelet med New York Rangers, 2009 var det väl, hamnade han sånär i slagsmål med ett Washington-fyllo bakom gästernas bås – och blev avstängd en match.
Han kanske fruktar returmöte ikväll – och jag hoppas.
• • •
Länge är det tyst och lugnt i pressrummet.
Sedan kommer Niklas Holmgren.
– Ja, jag älskar att vara i USA, hojtar han, här är det ju normalt att prata högt.
Klassiskt uttalande.
• • •
I de två matcherna mot Tre Kronor har Barkov, Donskoi och Haula enligt mitt förmenande varit Finlands klart bästa spelare.
Ikväll är det dags för Patrik Laine att presentera sig också.
• • •
OK, då klipper vi den här lilla fajten också då.
Mycket nöje.