Den Största Dagen, del 2

SVERIGE – TEAM EUROPE 0-0 (Period 1)
• • •
Det var en saggig förstaperiod.
Tråkig.
Inget hände.
Starta om och uppdatera några program, pojkar.
Och gör ett mål.
Då blir det rimligen mer action.
• • •
Det gäller, sa en sammanbiten Niklas Hjalmarsson igår, att redan nu komma in i samma ”mode” som i en Game 7 i Stanley Cup-slutspelet.
Han erkände samtidigt att det inte är det lättaste den här tiden på året.
Nej, i september har hockeyspelare just avslutat sommarsemestern och brukar varva upp i sega träningsmatcher.
Game 7-draman går de upp i när hela säsongen kulminerar i vårsol.
Och mja:
De försöker nu också, de har intalar sig att de är hundraprocentigt taggade, men den där besinningslösa glöden som kommer helt naturlig när Stanley Cup Playoffs når sina klimax brinner inte i alla ögon på isen.
• • •
Att Sveriges PP ska vara så sävligt och fantasilöst…fan också.
Det måste explodera när motståndet spelar så tajt och försiktigt och säkert fem mot fem.
• • •
Nån trodde att främlingslegionen skulle vara nöjd med att ha tagit sig vidare från gruppspelet.
Men glöm det.
Team Europe består av spelare som aldrig fått spela så här stora matcher med sina respektive landslag – och fått stryk av Tre Kronor oändligt många många gånger.
Så det här är en unik chans för många av dem och de tänker ta den.
• • •
Men Vigge Hedman, Erik Karlsson, Mattias Ekholm, Patric Hörnqvist, Gabriel Landeskog, Hagge, Lundqvist och just Hjalmarsson – de är där de ska vara.
Det lovar gott.
• • •
Ledsen, men det är inget annat än publikfiasko idag.
Om hallen är halvfull är det bra.
I en semifinal i ”Tidernas turnering”.
Morsning korsning, NHL och NHLPA.
• • •
Den enda center i världen man helt kan säkert beskriva som bättre än Anze Kopitar heter Sidney Crosby.
• • •
Kvarten innan värmningen inleds står jag intill gamle Edmonton-wingern Craig Simpson – numer bisittare åt Jim Hughson på CBC – och knyter en slips.
Det är första gången på hela turneringen jag lindar en sådan runt halsen och själv tycker jag inte det stegrande allvaret kan illustreras bättre än så.
• • •
Tyvärr är det inte så jättemånga svenskar kvar heller.
Merparten av de som var här och höjde stämningen i veckan hade bara köpt biljetter till gruppspelet och vågade inte chansa på att Sverige skulle gå vidare.
Förståeligt, människor har varken hur mycket semester eller pengar som helst.
Men tråkigt också.
• • •
– Hur är det efter ditt sjukhusbesök, frågar en orolig Bodin.
Mitt svar:
– Jag kan inte riktigt sätta fingret på det.
Har umgåtts för länga med Big Papa nu…
• • •
Vad gäller slipsknytandet är jag dock ringrostig och får inte till kragen på anständigt sätt.
Det fixar Niklas Holmgren åt mig inne i Viasat-hytten.
Kom inte och säg annat än att skränfocken från Jakobsberg är en hjälte!
• • •
Tydligen har det gått att få biljetter för sex dollar strax innan matchstart.
Och ändå är så få här.
Blir det fler turneringar av den här sorten kommer några gubbar och tänka länge och djupt på ett nytt format.
• • •
Det skrämmer mig lite att så många – ja, alla jag pratar med – säger att Sverige tar det här.
Är det någon gång Tre Kronor får problem är det när alla tror det.
Den plågsamma kvartsfinalen i Vancouver 2010 comes to mind, till exempel.
Fast det är klart, nu kommer coacherna i alla fall inte slänga in Samuel Påhlsson om vi behöver jaga kvittering i slutet…
• • •
Igen, ett mål.
Då kan den här dagen ändå bli störst.