Home Opener i Brooklyn
Så snabbt ens uppfattning förändras.
För ett år sedan, när Islanders spelade sina första matcher i Barclays Center, kändes det som ett exotiskt äventyr att åka ut till Brooklyn – Brooklyn! – för att se på NHL-hockey.
Nu?
Ah, rutin.
På med paltorna, till tunnelbanan, över Brooklyn Bridge, landa vid Atlantic Avenue, sätta sig i ett anonymt pressrum.
Same same som överallt annanstans.
Det hindrar inte att Brooklyn fortfarande är en förtjusande stadsdel att vistas i, NHL-matcher eller inte. Myllret på just Atlantic Avenue en solig söndagseftermiddag av det slag som pågår just nu…ojvoj. Som Manhattan för 25 år sedan. Bara ännu mer.
Det hindrar inte heller att det ska bli en upplevelse att se Islanders home opener mot Anaheim Ducks ikväll.
Den flashiga plazan utanför huvudentrén sjuder av förväntningar och högtidskänslor redan ett par timmar före showtime, Tavares-jerseys fladdrar i den varma vinden och den futuristiska byggnaden, inklämd mitt i stadsbilden som vore den en fotbollsarena i London, skiner liksom med extra premiärglans.
Här ska nåt, känner man tydligt, hända – och det blir roligt.
• • •
Det är inte ofta enskilda byten, fem mot fem i grundserien, lämnar överdrivet bestående intryck.
Men det i slutet av tredje perioden i Rogers Arena igår, när Sedin & Sedin och deras nye svenske kompis nitade fast pucken i Calgary-zonen i en minut och 35 sekunder och till slut kvitterade blir svår att glömma.
Wow, liksom.
• • •
Både Islanders och Ducks har underpresterat under seriestarten och sitter so far med två fula förlustplumpar i protokollet.
Så det är två lag exceptionellt hungriga efter seger som går i clinch nu.
Men när kvällen är över kommer ett av dem fortfarande inte veta hur det känns att vinna säsongen 2016-2017.
Då är det, som Yogi Berra brukade säga, late early.
• • •
Yes, bilen – en Honda SUV, tror jag bestämt att det är – står kvar på sitt podium i ena sarghörnet.
Så VM-i-Bratislava-känslan är intakt i Barclays.
• • •
Vad som saknats hos Anaheim under de inledande två matcherna vet vi, förstås.
Två väldigt bra svenskar.
Nu har den ene av dem, Rocket Ricky Rakell, till sist signat ett nytt kontrakt, men han är fortfarande inte klar för spel – och förhandlingarna med den ännu viktigare Hampus Lindholm drar tydligen ut på tiden.
Olyckligt för GM Murray.
Ju längre den långbänken pågår, desto tydligare blir det förmodligen hur viktig Hampus är.-
• • •
I en inspelad pre game-video de visar på jumbon strax innan värmningen står en trivseltorsten och babblar om hur stort det är att P-A Parenteau ska återförenas med John Tavares den här säsongen.
Aj då.
Den videon skulle de kanske fimpat när han fick foten och flyttade till New Jersey.
• • •
När jag säger att det är Tavares-jerseys som fladdrar i vinden utanför hallen ljuger jag inte.
Med några få undantag går ALLA hemmafans omkring med kaptenens namn på ryggen.
Just nu tror jag inte det finns en klubb i hela ligan med en enskild spelare som är lika stor.
• • •
Ducks svenskkvot påverkas dock inte att av att Rocket och Lindholm inte hunnit ansluta ännu. I deras frånvaro har ju istället backen Jacob Larsson och högerwingern Nick Sörensen fått chansen.
Det är nya bekantskaper för mig och jag ser fram emot att få se dem in action.
• • •
Vad som saknats hos Islanders i de två inledande matcherna vet vi också.
En dansk center – och en värdig lekkamrat åt JT.
Funkar det inte ikväll heller, mot ett Anaheim utan verktygslådan full, vet vi att de har problem på riktigt.
• • •
Det var när Ducks hälsade på i Barclays förra säsongen en lokal Gris-Olle alldeles intill pressläktaren plötsligt utbrast ”California Cunts”.
Jag har sedan dess velat starta ett rockband med just det namnet, så jag hoppas han är här även nu och förgyller kvällen med nya, oförglömliga missfirmelser.
• • •
Exakt varför den här matchen börjar 18.00 istället för 19.00 vet jag inte, men jag har inget emot det, för det betyder att jag bör hinna hem i god tid innan nya ”Westworld”-avsnittet.
• • •
Springer – apropå Anaheims problem – på Randy Carlyle i korridoren utanför gästernas omklädningsrum och kan meddela att han bara blir mer och mer lika Carl-Gustaf Lindstedt för varje år som går.
• • •
Jamen, då kör vi då.
Har vi några peppade Islanders- och Ducks-fans med oss? Björn Falk, till exempel?
Det vore kul.