My Sweet Carolina, del 3

CAROLINA – NY RANGERS 3-2 (Period 2)
• • • 
Två av Skinner – och två av Zuccarello.
Så ser det ut i protokollet just nu.

Det är framförallt de två fantastiska artisterna som gör upp ikväll.
• • •
Ja, för andra gången på två perioder lyckas Jeff Skinner under en soloräd göra med Kevin Klein som skötarna i ”Westworld” gör med robotarna när de ska fixas.
Rangers-backen bara fryser till och slutar fungera.
Galant.
• • •
Det är en överdrivet snäll match det här.
Kom igen nu, vad finns det att vara sams om?
• • •
Rask från Movägen i Leksand alltså.
Han har nu svarat för poäng sju matcher i rad och därmed tangerat klubbrekordet för längsta poängsviten i början av en säsong.
Han leder också den interna poängligan – och den sammanlagda svenska diton.
Grabbens senaste år är ju ett enda långt, ständigt eskalerande genombrott.
• • •
Jäklar så Emil kör med tutan efter första ledningsmålet.
• • •
Cam Ward tror fan att han plötsligt är 25 igen.
• • •
De hade inte vingar i presspentryt, men väl chicken nuggets – och snuskigt god sås att doppa i.
Tur man inte är här så ofta, då skulle man ju kunna bli tjock…
• • •
Rangers powerplay är bra, men Canes penalty kill är ännu bättre.
De har inte för inte bäst facit i hela ligan i den specifika grenen.
• • •
Rod Brind’Amour blir inzoomad där han står i Hurricanes bås och for sure, om de delade ut ett pris för bästa hockeynäsan skulle han vinna varje år.
Sicken episk kran han har.
• • •
Jag vet inte om jag nånsin sett fler kepsar regna in över en NHL-is än alldeles nyss här i PNC.

Det var som en vägg rasade på centrala hattlagret – om det funnits ett sådant.
Synd bara, att det inte VAR något hat trick.
Bryan Bickell, av alla, hann på pucken.
• • •
Enligt den officiella statistiken har hemmalaget bara avlossat 13 skott mot mål.
Det känns inte så.
• • •
Nu ska jag inte ta av glassen de ryktesvis dukat fram.
Inte.
Inte.