En historisk kväll i DC, del 3

WASHINGTON – COLUMBUS 4-0 (Period 2)
• • •
Vi ses i Newark imorrn då.
För Capitals har satt saxen i Columbus fina, obrutna rad och ska bara klämma till en sista gång så den går av helt.
Det hjälper inte att gästerna under första tio i mittperioden har fler sekvenser när det slå bekanta gnistor i passningsspelet i offensiv zon.
De kommer ändå inte till i särskilt många riktigt sylvassa chanser – och när de ändå gör det är Braden Holtby plötsligt Braden Holtby från förra säsongen och således en motherfucker till Hoover Dam mellan stolparna.
Samtidigt är hemmapelarna obönhörligt effektiva i avslutningarna.
Fyra mål 17 skott, som statistiken stannat på när Burra pangar in fyran, snackar man inte bort.
• • •
Bäckis är med i förarbetet till Nate Schmidts sällsynta fullträff.
Så nu står det ”499” i kolumnen för sammanlagda assist under NHL-karriären.
Så här kan komma att skrivas historia ändå.
• • •
Domen är enhällig i både kommentatorsspår och på twitter:
Det är jag som jinxar Jackets med min närvaro.
Och om jag inte åkt hit hade det blivit liv om att jag är en satans lallare som bara sitter på Garden hela tiden.
Hur man vänder sig har man sitt stora kontorsarsel bak…
• • •
Man, Wild Bill Karlsson.
Undra på att Tårtan är förtjust i den virvelvinden.
Han sliter som en galärslav och har några byten när han nitar fast pucken nere hos Holtby på ren, fräsande vilja.
• • •
Med en assist i Tampas hemmaduell mot Nashville seglar Victor Hedman upp som ensam etta i backarnas poängliga.
Det är väldigt mäktigt.
• • •
Jovisst, i första pausen upplyses jag om namnet på en irländsk pub i grannskapet – och om att det på den irländska puben något senare väntar ystra avslappningsövningar.
Hur ska det gå nu då, jag har andra matcher att hålla koll på ikväll också…
• • •
Det känns troligare att Donald Trump blir ödmjuk och försynt än att Jackets vänder på det här.
Det hindrar inte att det kan bli en underhållande slutperiod.