Friday Night Showdown i Newark

En gång älskade jag Toronto Maple Leafs…
Vad sägs om DET som inledande statement i ett bloggintro?
Hundraprocentigt sant är det i och för sig inte, men jag tänkte att ni behövde en ordentlig jolt så här i trettondagens sena timma och faktiskt:
Så leksing jag är hade jag Börje Salming som idol när jag var liten glytt och eftersom han, den store europeiske pionjären, ju hamnade i Leafs när han lämnade Sverige 1973 blev jag mini-fan av bara farten.
Man såg inte en sekund av NHL på svensk tv på den tiden, det var något högst exotiskt och sägenomspunnet som pågick i en helt annan värld, men varje år gav förlaget Strömbergs ut boken Årets Ishockey, i väldigt påkostade och fina band, och i den fanns fantastiska färgbilder jag alltid satt på biblioteket på Sveatorget i Borlänge och dreglade över.
Det där lövet var ju så coolt och de blåvita tröjorna så tuffa – och BJ själv såg ut som den hårdaste hårdingen i en sädig Hollywood-deckare.
Sedan blev det Canada Cup 1976 och standing ovation-klassikern i Maple Leaf Garden och då var man ju fullständigt förlorad och ville flytta till Big Smoke direkt.
Idag har de känslorna sedan länge klingat av, jag håller på alla och ingen beroende på vilka som ingår i trupperna, men nånstans längst in är det fortfarande nåt som spritter till när jag får se Toronto live.
Lövet, färgerna, minnet av Borje och sedermera Sudden (för att inte tala om Fast Freddy Shoestring!)…de är alltjämt små triggers.
Det är således med ett nöjt leende jag ikväll bänkar mig i The Rock i downtown Newark.
New Jersey Devils går ju i clinch med laget som en gång fick en 7-åring att flämta hänfört i en blå plastfåtölj på Borlänge stadsbibliotek.
• • •
Jag har kört bil hit direkt från Wells Fargo Center i Philly några gånger, men tror det här är första gången jag kliver av tåget från Washington på Newarks skabbiga Penn Station och knallar direkt till The Rock.
Praktiskt, onekligen.
Enda problemet är att jag packade för en eventuell vistelse i Columbus över helgen innan jag åkte till DC så jag har stor resväska med mig,
Mindre praktiskt, om man säger så.
Jag framstår rentav som en nomad som bara förflyttar mig mellan olika NHL-arenor och bloggens läsekrets lär i och för sig rymma gynnare som tycker att det är just så jag borde leva mitt liv, men det känns lite…beige.
• • •
Om jag fortfarande var Leafs-fan idag skulle jag må bättre den här vintern än på väldigt länge.
Några av världens allra mest exalterande unga begåvningar ingår ju i årets Toronto-upplaga och tillsammans håller de långsamt på att bilda ett väldigt slagkraftigt lag.
Det – snudd på – enda som återstår är förmågan att kunna bevaka och hålla ledningar.

Sedan har Mike Babcock en playoff-contender i sina händer.
Men även fram till dess är de roligare att se än de flesta andra och vad mer kan man begära?
• • •
Apropå praktiskt:
Vore det inte det om Henrik Sedin hade läge att nå sin 1000:e poäng i Nashville på tisdag eller Philadelphia på torsdag?
Då skulle jag kunna åka dit och skriva om det, ju…
• • •
Det är en special night in The Rock.
Devils väljer in första medlemmen i vad man kallar sin Ring of Honor och äran tillfaller John McMullen – mannen som i åttiotalets början flyttade dåvarande Colorado Rockies till East Rutherford och gav New Jersey ett eget NHL-lag.
Hyggligt viktig insats, det får man säga.
Även nästa givna inductee finns i hallen i afton, faktiskt.
Hur man vänder på det finns ju ingen som gjort mer för New Jersey Devils är Maple Leafs nuvarande general manager, Old School Lou Lamoriello.
Martin Brodeur, Jaques Lemaire och Scott Stevens är ytterligare en trio ikoner som lär föräras den här sortens kvällar kommande år.
Har vi fler förslag?
• • •
Er bloggare har ytterligare en koppling till Leafs.
Jag föddes sommaren 1967 och det var ju då de blåvita löven vann Stanley Cup senaste gången.
Och i år fyller vi 50, jag och Leafs färskaste titel.
Hurra för oss.
• • •
Snön hann komma till The Metropolitan Area under det dryga dygn jag tillbringade i Washington.
Vad är det för dumheter?
• • •
Säsongen har varit en prövning för Devils, men de senaste två matcherna – mot Boston respektive Carolina – väcker lite hopp i supporterleden
Dem vann de the vintage New Jersey way.
Med snål, tillknäppt och syrefattig hockey som väckte starkare associationer till trafiken runt påfarterna till Holland Tunnel i rusningstrafik än till Pittsburghs Stanley Cup-shower.
Det är nog enligt de beprövade riktlinjerna det ska göras här.
• • •
Jag såg honom med Marlies i Ricoh Coliseum i Toronto för två år sedan, men i NHL är nog detta bloggens live-debut med Mini-Nyllet.
Hoppas han gör mycket spektakulärt, så jag får skäl att prata md honom efteråt.
Det blir det inte så med annars, nämligen.
William är den ende svenske NHL-spelare som inte vill lämna ut sitt nummer och det får man förstås respektera, ingen är skyldig att prata i telefon med mig och familjen Nylander har alltid gått sin egen väg, vilket säkert är ett av skälen till att det går så bra för alla inblandade, men det blir trist för mig när en av de mest spektakulära och dynamiska forwards vi har inte går att nå.
Så William – skjut som satan, genom nätet ut på gatan!
• • •
DJ:n i The Rock är i form och pumpar både Springsteen, Mitch Ryder & The Detroit Wheels, Beatles och Daft Punk innan värmningen.
En får tacka.
• • •
Kvällen till ära spelar Devils i vita tröjor – för det gjorde alltid hemmalagen på McMullans tid – och Leafs i blå.
Så borde det alltid vara nuförtiden också.
• • •
Det är knökat med Leafs-fans på gästernas kortsida under värmningen.
Matthews-Marner-Nylander-Hyman-Brown-effekten kan vi nog kalla det.
• • •
Noterar för övrigt att John McMullen är doktor och kallas Dr. John av Devils.
För oss med fäbless för pianogudar från New Orleans är det inte så lite lustigt.
• • •
Efter 350 raka matcher med Devils tvingas järnmannen Andy Greene stå över ikväll.
Man vill aldrig se såna sviter brytas.
Beroende på vilka det drabbar, i och för sig…
• • •
Om Leafs vinner ikväll går de, i kraft av färre spelade matcher, förbi Boston och häver sig upp på tredjeplats i Atlantic-divisionen.
Kommer du ens att kunna sova om du får se det, Chall?
• • •
Ingen Yayo Josefson i Devils uppställning ikväll heller.
Jag har sagt det förr men upprepar gärna:
Hoppas han snart blir trejdad till en klubb där han har chans att få lite mer istid.
• • •
Blir något förvånad när Todd McLellan plötsligt slår sig ner några stolar till höger på pressläktaren.
Men sen tittar jag på schemat och ser att Oilers ju spelar här imorrn, så så konstigt är det ju inte.
• • •
Men först ska fredagskvällens showdown mellan Devils och Maple Leafs avgöras.
Den börjar nu.