Nyårssoaré i NHL, del 5

Hallå från 2016!
Hur har ni det i 2017?
Här, i året ni just lämnat och aldrig mer kommer återse, är det precis som ni modernister i framtiden föreställer er.
Gammalt, omodernt, passé.
Men likafullt – när jag nu fått tag i övriga viktiga där hemma i den svenska natten, med mamma i spetsen, vill jag säga det även till er:
Gott nytt år!
• • •
Nu avslutar jag mitt år – och inleder ert – med den här säsongens hittills största happening.
Om någon i höstas sagt att Minnesota Wild och Columbus Blue Jackets skulle utkämpa den, på självaste nyårsafton, hade jag inte blott, som man brukar säga, skrattat.
Inte heller hade jag nöjt mig med att rekommendera den som kommit med påståendet att börja ta sin medicin igen.
Jag hade tagit av mig i bara i kalsongerna och gått ut och stulit en grävskopa och kört ner till Greenwich Village och köpt mig en tyrolerhatt.
Så osannolikt skulle det framstått.
Men here we are.
Aldrig tidigare har två lag med så långa segersviter – Jackets har 14 raka, Wild 12 – gått upp i en mano-a-mano-duell.
Otroligt.
Jackets skulle ju vara sämst i ligan (”Det går åt helvete”, var det en vettvilling till bloggare som slog fast, rentav…) och Wild skulle bli bra först när Bruce Boudreau fått några år på sig att implementera sina idéer.
Men det är å andra sidan det som, at heart, gör idrott till större än allting annat.
Man vet aldrig – inte med hundra procents säkerhet – hur det slutar.
Nå, nu gör vi detta.
Det är verkligen inte same procedure as last year..