Where the good times are

Som Everly Brothers sjöng:
”Gotta get back to Nashville / ’Cause that’s where the good times are / Ever since I left Nashville / The kicks ain’t been up to par”.
Så är det.
Någon gång per år måste man åka till Nashville för att få rätt sorts kickar och rätt sorts good times.
Så här är jag nu, mitt i den förföriska smeten av honky tonk-barer, Johnny Cash-museer, bbq-joints, legendariska inspelningsstudios, cowboys, baptistkyrkor, southern belles, byggkranar och pickup-truckar.
Jag ska i dagarna fem dricka margarita, sjunga med i Waylon Jennings-klassiker, äta ribs, köpa skivor och slå bootsklackarna i den slitna parketten på Robert’s West World.
Och så ska jag se på hockey, tänka sig.
Predators har tre matcher hemma i Bridgestone de kommande fyra kvällarna och bloggen följer samtliga från den fina pressholken uppe i takåsarna.
Den första, mot Colorado Avalanche, spelas ikväll.
Häng med
Det blir en kick som definitivt är up to par!
• • •
Jag är inte den ende svensk som rör mig i skenet från Broadways blinkande neonskyltar just nu.
Sibner – The CEO of everything – från Hockeysverige/Pro Hockey och Viberg från Svenska Fans är samtidigt här och agerar reseledare åt en flock blågula hockeyfantaster a’ 30 man.
Bloggen, The CEO och Viberg doppade tårna i honky tonk-hettan redan igår kväll.
Då fick Viberg visa leg – men inte jag och The CEO.
Åt det skrattade vi gott.
– Men egentligen är ni bara avundsjuka, konstaterade Växjös egen
Förmodligen, ja,
• • •
– Jaha, kommer du hit och tar livet av min målproduktion nu, säger Flipper Forsberg med ett flin när han får syn på sin fellow mas bloggaren i omklädningsrummet efter förmiddagsvärmningen.
Det hade jag ju inte tänkt, men tyvärr har det ofta blivit just på det viset.
När jag ser honom live i Bridgestone slutar Sveriges bäste sniper göra mål – och så fort jag åker härifrån följer två raka two-goal-games.
Minst.
Idag bryter vi dock den trenden, tycker jag det känns som.
När man gör ett hat trick och ändå får stryk – som unge Herr Forsberg gjorde i förrgår – är man ju så het att inte ens cooler i pressboxen rår på en.
Väl?
• • •
Gör under middagssittningen på Merchants misstaget att berätta för Viberg att Eddie Meduza en gång spelade in en låt om yours truly kallad ”PB är ett jävla svin”.
Så nu nynnar han förstås oavbrutet på den.
Skulle det vara så att någon missat den lilla klassikern får jag ju vara generös och tipsa om den även här i bloggen.

Kan vara nåt för Taggen och Tobias att braka på med på stereon när de blivit stekta i spåret…
• • •
Jag var här så sent som i maj, när Preds och Sharks gjorde upp i den episka playoff-match som pågick i tre OT-perioder, men downtown Nashville har ändå hunnit förändras.
Nya, blänkande bostadsskrapor skjuter upp ur den frodiga Tennessee-myllan och fler är på gång. En veritabel skog av byggkranar möter i kvarteren runt Bridgestone.
Kort sagt:
Music City är en söderns boom town.
• • •
Det känns lite konstigt och ovant att se P.K Subban i Preds lilla omklädningsrum för första gången.
Han är alltjämt förknippad med en helt annan klubb, i ett helt annat land.
Men det blir nog snart ändring på det.
Den briljante backstjärnan har helt klart haft vissa acklimatiseringsbesvär sedan han kom hit, men nu gör han allt oftare djupa avtryck på isen.
– Ja, säger coach Lavy under presskonferensen efter dagens morning skate, jag skulle säga att han spelat bättre och bättre de senaste tio matcherna. Snart börjar han närma sig sin verkliga kapacitet.
Då blir det inte roligt för motståndarna.
• • •
The CEO of everything lyckas få in hela den svenska gruppresan på morgonvärmningen och leder efter Preds skate en rundtur i Bridgestones inre.
Han påminner då påfallande mycket om Ted Åström i ”Sällskapsresan”.
Så nu undrar bloggen:
När blir det grisfest?
• • •
Av’s har en frivillig träning och ingen av de två svenskarna medverkar och inte heller är det mycket media på plats och därför blir det efteråt så konstigt att bara jag och en annan blyg tjomme kommer till presskonferensen med coach Bednar.
Den blyge ställer några korta frågor och sedan vänder sig PR-mannen till mig och undrar om även jag har något att fråga, men vad fan ska jag säga? ”Kul säsong, eller?”
Nä, jag bara ruskar på huvudet och allt blir awkward och sen går alla åt sitt håll.
• • •
Predators hade sin bye-week förra veckan och en snabbenkät i omklädningsrummet visar att lagets svenskar spenderade den på följande sätt:
Arvidsson och Ironhook gjorde en Bäckis och åkte till Bahamas med sina flickvänner, Ekholm hade Ida på besök och stannade hemma i Nashville och Flipper åkte till Orlando med sin dam och gick på Disney World och Universal Studios.
Sen fick de, precis som alla andra, träna en gång och därefter spela back-to-back mot Minnesota och Columbus.
Det gick bättre än för de flesta, för de slog i alla fall Columbus.
– Fast jag vet inte om så mycket ledighet överhuvudtaget är bra. Fem dygn, så länge är ju ingen van vid att vara borta från hockeyn mitt under säsongen, säger Forsberg med en grimas.
Nä, men det är ju fint Disney World.
• • •
He he, anländer tidigt till pressläktaren och kan konstatera att Viberg kommer att få sitta ihop med ett jävla svin ikväll.
Mig, närmare bestämt!
• • •
Jag har ju Oscar Lindberg att öva på i New York, så jag lyckas klämma några citat ur hans likaledes fåordige Skellefteå-broder Viktor Arvidsson.
– Jag jobbar alltid så hårt jag kan för det bara är så jag kan hävda mig, jag är ju inte så särskilt stor, säger han.
För mig är det tvärtom.
Jag är så stor att jag bara kan hävda mig genom att inte jobba så hårt hela tiden, för då svimmar jag.
• • •
Jaha, Hainsey trejdad från Carolina till Pittsburgh.
Känns inte som precis en kioskvältare, men Rutherford har ju visat sig bra på att tillfredsställa behov som kanske inte är de mest uppenbara, så vem vet.
Det lär dock betyda att Johnny Oduya aldrig dyker upp i västra Pennsylvania, vilket jag trott, för fler defensiva specialister lär väl inte behövas.
• • •
”We are what we believe we are”, står det på motivationsskyltarna i Preds omklädningsrum.
Då är jag en sopa då.
Nä, vad sa jag nu?
Jag är ju Hemingway!
• • •
Det är mindre än en vecka tills trade-tåget går och vi har hopplösa bottenlaget Avalanche på besök i Bridgestone.
Så självfallet:
Här kryllar av scouter.
• • •
– Nu börjar det riktigt roliga, när det verkligen syns att varje poäng påverkar tabellen, säger Ekholm och kliar sitt täta Thomas Wassberg-skägg.
Precis.
Egentligen ger en seger mot exempelvis St. Louis inte mer nu än fjortonde november.
Men konsekvenserna blir så mycket tydligare.
• • •
Det är som det är med Avalanche, men killarna har jobben att spela för – i Colorado eller nån annanstans – och de kan därför vara en svår motståndare just nu. 
Dessutom känns det lite spännande att få se Mikko Rantanen, om inte annat.
• • •
Ja, nu sitter Viberg här.
Han hotar med att gå till DJ:n och övertala honom att spela den där Meduza-låten under uppvärmningen.
• • •
Möts av det här trista beskedet på Disqus-sidan:
”Disqus is currently undergoing maintenance. You will still be able to see things here, but you won’t be able to change anything until this is complete. See our status page for more.”
Exakt vad det betyder vet jag inte, men risken är att det till och från inte går att kommentera ikväll och då är det väl tyvärr så.
Sorry.
• • •
Som sagt:
Nashville is where the good times are.
Dom börjar nu.