Happy days kan vara tillbaka i Big Smoke

Dagen efter Börje Salmings debut med Maple Leafs 1973 deklarerade Toronto Star-kolumnisten Jim Proudfoot förbehållslöst:
”Happy Days are back again!”.
Ikväll kan det vara dags att reprisera den kungörelsen.
För om den upplaga NHL:s största och mest förmögna klubb 44 år senare skickar ut på isen vinner grundseriens näst sista match mot Pittsburgh Penguins är de klara för playoff och i så fall har den nya big time-eran i Big Smoke inletts på allvar.
Jag tror de gör det.
Sure, kidsen var lite bleka mot Tampa i torsdags, men då hade de själva spelat kvällen innan, stod inför clinch-scenariot för första gången någonsin och mötte en synnerligen motiverad motiverad motståndare.
Nu är de utvilade, har fått erfarenhet av verkligt skarpt läge och spelar mot pingviner som bara väntar på nästa vecka.
Happy days kommer att vara tillbaka om några timmar.
• • •
Tidigare under dagen slog Ottawa – utan Erik igen – Rangers och har därmed säkrat andraplatsen i Atlantic-divisionen.
De kommer alltså få börja hemma mot antingen Boston eller Toronto.
Och lagom till första matchen lovar EK65 att vara tillbaka.
– Ge det några dagar bara, sen har jag inga issues, säger han.
Hm.
Nåt säger mig fortfarande att de kan ställa till med en del.
• • •
Hur har ni det där hemma?
Okej ändå, hoppas jag.
Stockholm visade sig ju från sin allra bästa sida efter det vidriga dådet igår, precis som den här stan för snart sexton år sedan, och som alla säger – det är genom att fortsätta leva som vanligt och ägna ännu mer energi åt det dessa vanvettiga dödsfetischister betraktar som dekadans man besegrar dem.
Så fuck those motherfuckers – här älskar vi hockey mer än nånsin!
• • •
Det är mycket fokus på om Tampa helt mirakulöst kan fixa det här på upploppet, men det är ju faktiskt inte säkert det hjälper att de slår Buffalo imorrn samtidigt som Leafs torkar mot både Penguins och Blue Jackets.
Om Islanders under samma förutsättningar vinner mot Devils ikväll och Senators imorrn – och det känns ju inte det minsta omöjligt – är det istället the outsiders från Brooklyn som smyger in i sista stund.
Now, det vore nånting…
• • •
Skallen ekar i Newark.
Patty, Patty, Patty!
Patrik Elias har ju bestämt sig för att lägga av och var innan hemmafinalen mot Islanders med på en sista uppvärmning i The Rock.
Good for him.
Bra man.
• • •
Bloggen tog sitt farväl av Joe Louis Arena redan i måndags, som bekant.
Nu samlas alla andra i plåtlådan vid Detroit River för ett sista tvådagarsparty när The Joe-eran avslutas med matcher mot Montreal (ikväll) och Devils (morrn).
Bland många, många andra finns Lidas, Homer och Andreas Lilja (yes!) på plats.
Lidas och Homer svarade på läsarfrågor DRW:s officiella twitter-konto tidigare och och när någon undrade vem som var roligast i omklädningsrummet under alla hans år replikerade han:
– Homer. Oftast utan att han förstod det själv.
Ha!
• • •
Som vi konstaterat flera gånger tidigare hade det gärna fått vara lite mer spännande kring strecken så här under slutklämmen, men alldeles oavsett:
Jag älskar den här sista grundseriehelgen, som nästan alltid sammanfaller med vårens ankomst i New York.
När samtliga serier i första omgången framåt nattkröken i morgon är spikade och spelschemat släpps börjar mitt hjärta alltid slå med en ny intensitet och hela den 36 timmar långa spurten dit känns som en…lisa.
Så var med mig i korresoffan ikväll, please.
Det kommer bli grymt!