New York City Serenade, del 2

NY RANGERS – MONTREAL 0-0 (Period 1)
• • •
Garden glöder.
Ett tag.
Från slutet av värmningen, över entrén och nationalsångerna och line-up, till fem minuter in i the action, ungefär.
Sen sätter sig åskådarna, en efter en, och temperaturen sjunker, för nja.
Den förväntade eruptionen kommer aldrig.

För att vara en playoff-clash, i den vanligtvis besinningslösa förstarundan, är matchen rätt ljummen och snäll och försiktig.
Faktiskt:
Det smäller inte ens särskilt hårt i närkamperna.
We need a goal – åt endera hållet.
Så soldaterna där nere i skyttegraven blir känner blodet koka i artärerna och blir desperata och förbannade.
• • •
Habs har 10-6 i skott och leder även, knappt, på poäng skulle jag säga.
De känns lite starkare och stabilare och runt elfte-tolfte minuten är det bara en Lundqvist sprattlande som Televinken som hindrar dem från att ta ledningen, för Staal och Smith och allt vad hemmabackarna heter såsar alldeles väldigt framföra honom.
Tänk att de tappar så mycket så fort de kommer hem hit.
• • •
Som han gafflar och tjattrar, Steve Ott, ha ha.
Just ikväll verkar han ha ett särskilt gott – eller snarare ont – öga till unge Jimmy Vesey.
• • •
Ibland känns det som att Zuke nästan är för smart för sina medspelare.
Han slår då och då passningar som är så geniala att de, kompisarna, blir helt överrumplade..
Som Kjell Brus, en förhistorisk Zuccarello från Borlänge i Leksand på 70-talet.
• • •
Så Badtofflan gjorde som hardcore-fansen ville, petade Holden – för första gången på hela säsongen, vad jag kan minnas – och osäkrar Kevin Klein istället.
Inställsamma Alain…
• • •
Playoff-introt är okej, men inte epokgörande och framförallt påfallande likt det dom gnuggat under hela grundserien.
Någon kunde ha ansträngt sig mer.
• • •
Det hade kunnat bli Oscar-gala om nummer 24, från Skellefteå, haft lite tur.
Men han träffar klockrent i stolpen.
• • •
Joho, alla som är här idag fick tydligen en handduk i entrén och kan nu vifta på tillbörligt playoff-vis kvällen lång.
Lattjolajbans.
• • •
Paul Byron är en bättre hockeyspelare än man föreställer sig till vardags.
Det förvånar mig inte alls om han snart visar var – häpp! – byron ska stå…
• • •
Habs-fansen brukar märkas och synas på de här läktarna under vanlig serielunk, men ikväll scannar jag förgäves av hallen.
Inga röda tröjor.
Oväntat.
• • •
John McEnroe – alltid på plats de riktigt stora matcherna – är förste celebritet att bli inzoomad i jumbon och han ställer sig ogenerat upp i sin gälla Rangers-jacka och och eldar på sina fellow åskådare i Let’s go-ramsor.
Fina Johnny Mac!
• • •
Gorillor precis utsläppta ur en bur…
Minns ni den metaforen?
Tänk om den kunde bli aktuell om några minuter här…