Mellan himmel och ruin, del 2

PITTSBURGH – OTTAWA 0-0 (Period 1)
• • •
Nej ni, Penguins is going nowhere – fast.
Riktigt vad Sullivan menade med att de hade en ny plan för att möta den uppdaterade versionen av New Jersey Devils 1995 är oklart, men ännu så länge fungerar det inte.
De försöker föra spelet, men enda gången det verkligen fungerar är när det under två minuter blir spel fyra mot fyra för då upphävs ju Bouchers fälla per automatik, men annars trampar de som i kvicksand på de snuskigt disciplinerade senatorernas rigoröst igenbommade planhalva.
Hoppet för hemmalaget står till det faktum att gästerna inte spräckt Fleurys nolla vara sig under sina fåtaliga spelvändningar eller under powerplay här i slutet.
Kan Pens få in första målet ändras dynamiken.
Om istället Sens får det…morsning och goodbye.
• • •
Chansen Malkin får, mitt framför Mister Anderson, efter några minuter är så fet att han inte riktigt kan tro att det händer och bara vispar iväg pucken.
Som om någon skulle komma fram på stan och erbjuda en en miljon dollar.
Då blev man ju säkerligen bara rådvill.
Likafullt:
Mot ett lag som spelar så här – som en munk promenerar över en nudistrand – måste det bli mål såna gånger.
• • •
Ojvoj, Phaneuf proppar Rust så själve Scott Stevens föromdligen satte sig rätt upp i sin tv-soffa.
Men Prust åkte och tittade i isen också och därmed klämtade klockan för honom.
• • •
Glad nyhet:
Hagge gör comeback.
Tråkig nyhet:
Istället missar Bengan matchen.
Gud ger och tar…
• • •
Inte en pingvin blir upprörd över Phaenufens braksmäll.
Det indikerar att den var osedvanligt ren, för numer blir det i allmänhet tjafs efter var och varannan tackling, regelvidrig eller inte.
• • •
Det är extremt högljutt och upphetsat innan puckdrop – och hela PPG sjunger ”Star-Spangled Banner” som de vanligtvis bara sjunger ”O, Canada” i hallar norr om gränsen.
De hungrar verkligen efter mer här.
• • •
Det gör det nu inte roligare att Penguins-truppen börjar påminna om gäst-ensemblen i ett avsnitt av ”Grey’s Anatomy”.
Både Rust och Schulz försvinner ut i omklädningsrummet under första.
Illa.
• • •
Jag vet dock inte hur det blev med det här att hemmalagets reserver och skadade stormtroopers skulle se matchen ihop med bloggen.
Intill mig sitter bara paranta damer och ingen är det minsta lik Bengan Hörnqvist.
Hm.
• • • 
Nu sätter jag på min sonar-anläggning och anropar alla U-båtar.
Upp till ytan, tack.
Där råder värsta, mest deprimerande stiltjen under hela slutspelet…
• • •
Kaffe i pausen?
Nej, RC Cola!