The Sideshow i New York

Välkommen till the sideshow.
För så får vi väl lov att beskriva dagens matiné mellan Rangers och Edmonton på Garden – när det samtidigt spelas NHL-match i Stockholm.
Vi har för all del en hel del fascinerande stjärnor här också – den allra mest fascinerande till och med, i Connor McDavid – och Garden är alltid Garden.
Men really.
När ni där hemma får vara med om något så exklusivt som en Saturday Night Showdown mellan EK65:s Ottawa och Gabbes Colorado i Globen är ju vardagen i Nordamerika lite sekundär.
Underordnad.
Sideshow Bob.
Likafullt – bloggen är på plats och vinkar lite försiktigt från den här kusten medan ni avnjuter huvudattraktionen där borta.
• • •
Jaha, vad sa jag?
Senast satt bänkgrannarna på pressläktaren och hostade och snörvlade.
Nu är det jag som får knapra ”Hals – Triple Soothing Action”.
November är alltid november.
• • •
Apropå stora evenemang i Sverige var det bra märkligt att sitta i korresoffan och zappa igår.
På ena kanalen var det fotbollslandskamp på Friends och på den andra NHL-hockey på Globen.
Om jag bara letat lite hade jag säkert fått in lite Karjala Cup också – och lite riksdagsdebatt med.
Det är inte riktigt samma sak att befinna sig utomlands längre…
• • •
Vi var några stycken som betraktade Oilers som seriös contender i år, och ännu har i alla fall inte jag helt gett upp den tanken, men det har verkligen inte sett ut som det ska under de inledande veckorna.
Med premiärsegern under bältet verkade det som att de, på klassiskt vis för unga lag som för första gången haft en lyckad säsong, trodde allt skulle gå av sig själv.
Det gör det aldrig.
Dock:
Det finns fortfarande individuell artistisk potential så det räcker och blir över i truppen.

Därför ska det bli väldigt skoj att se dem.
• • •
Av vad jag såg var första Globen-matchen helt ok, men den ikväll blir med all säkerhet ännu bättre.
Lagen har känt på varann en gång, tycker illa om varann och kommer trycka till på pedalen.
• • •
Idag är det Veteran’s Day i USA.
Det innebär parad i kylan på femte avenyn här på Manhattan – och frustrerande strapatser för oss som måste ta oss tvärs över ön – samt mycket patriotism och ceremonier på matcher som den här.
Så alla vet.
• • •
Bloggen har två nära sidekicks på Globen ikväll:
Ekeliw och Jarkko.
De kommer sitta tillsammans på pressläktaren – proppmätta, eftersom planen tydligen var att svälta i ett dygn innan NHL:s media-buffé dukades upp… – och naturligtvis är det egentligen de som borde ratta bloggen idag, men det gick inte riktigt att lösa logistiken.
Låt oss ändå hoppas att de bjuder på några iakttagelser i spåret.
• • •
Det finns artistisk potential hos hemmalaget också.
Framförallt verkar ju Pavel Buchnevich vara på väg mot sitt stora genombrott.
Han stod för förtjusande grannlåt mot Boston och om Badtofflan nu bara matchar honom ordentligt, så självförtroendet fortsätter växa…
• • •
En annan av bloggens sidekicks – Kalle Eriksson, Niklas Erikssons 18-årige son – begår sin A-lagsdebut med Leksand, mot Modo, ikväll.
Det firar jag med en egen standing ovation på Gardens pressläktare.
• • •
Fin match-i-matchen:
Lundqvist mot Talbot.
Ojvoj.
• • •
För jäkla fint att Burger Klingberg seglat upp i toppen av backarnas poängliga.
Han hade ju lite motigt ifjol, främst för att han blev hårt scoutad efter genombrottssäsongen men goddamned – nu är han Norris-värdig igen.
Måste nog ta och titta lite närmare på burgaren snart…
• • •
OK, dags att släppa pucken där – och här.