Lone Star on Broadway, del 5 – The End

NY RANGERS – DALLAS 1-2 (Slut, straffar)
• • •
Som vi sa. 1-0-ledning är bara 1-0-ledning hur bra schvung man än haft på sin boogie i två perioder.
Och i tredje börjar Dallas, trötta i fingrarna efter allt vackert plockande på strängarna, spelas lite falskt – medan Rangers får till lite skramligt punkväsen a la södra Manhattan 1976 och lyckas kvittera.
Men ändå:
Det känns som ingenting annat än poetisk rättvisa att Stars till slut ändå sätter den vinnande refrängen under straffavgörandet (igen, förlåt…).
Burger King – som var extremt nära att sätta en Whopper när tre sekunder återstod av övertidsperioden – instämmer helhjärtat.
– Ja, vi borde haft ledningen med tre-fyra mål efter andra perioden. Sedan tycker jag det är ok även i tredje, men det blir alltid likadant i sådana lägen. Man backar tillbaka lite fast man vet att man inte ska. Lite surt, men till slut får vi båda poängen och är nöjda med det, säger han.
• • •
Badtofflan gör – för första gången under sina fem år i Rangers, tror jag – en Tårtan.
Han kommer till sin presskonferens, pratar i 40 sekunder om att Pavelec var bra men ingen annan – och går igen.
Och det är så det slår gnistor under plastsulorna när han försvinner.
Ojvoj.
• • •
För Stars väntar nu några fina dagar i New York. De möter Islanders på onsdag och Devils på fredag – och däremellan får de njuta av Manhattans Disney-jul.
– Det kunde inte bli mer perfekt. Några dagar i New York den här tiden på året…det är bara att tacka och ta emot, säger Burger King.
En och annan julklapp till anhöriga som väntar hemma i Texas kan förmodligen komma att inhandlas, för är det något det inte råder brist på här i bjällerklang city är det bra shopping för de som inte behöver räkna 25-centarna.
– Jo, ler ettan i backarnas poängliga, vi är lediga i morrn. Då får vi se vad som händer.
• • •
Zukes inledande straff ändå. Det ser ut som han är ute och promenerar i parken och helt spontant får för sig att lobba glasspapper i papperskoren en meter bort.
Så iskallt.
• • •
Krystade blues- och boogiemetaforer åsido:
När Stars spelar så här minns några av oss varför vi utnämnde dem till contenders före säsongen.
Kan de bibehålla den här nivån, och samtidigt vässa avslutningarna, är de definitivt en finalkandidat.
• • •
Och med det säger vi ajöken för ikväll.
Nya tag inom kort.