NHL dansar ut julen, del 2

NY RANGERS – WASHINGTON 0-0 (Period 1)
• • •
Break’s over, sa vi väl?
Det ser inte riktigt så ut, är jag rädd.
Långa stunder känns förstaperioden tvärtom som en julöl som stått öppnad på en diskbänk midnattsmässan i St Peterskyrkan, som en mjuk knäckkola under skolsulan, som en singelversion av ”Santa Claus is Coming to Town” på för långsam hastighet, som Tjuren Ferdinand på valium…
Båda lagen, men framförallt gästerna från huvudstaden, radar upp felpassningar med samma frekvens som gubbar i vitt skägg delade ut klappar i helgen och…ja, det blir därför ingen ordning på nånting.
Skärpning nu.
Rangers vs Capitals är en samtida klassiker och ska ha fan så mycket mer udd än så här – även dan efter dan efter dan efter dan.
• • •
Lundqvist får, som ni noterat, lite extra jullov.
Pavelec står i nystarten.
Men nej, det beror inte på att coacherna tyckte det såg ut som att den svenske keepern hade tryckt i sig för mycket skinka när han återkom från minisemestern.
Han ska snart stå och frysa i den – som det verkar på prognoserna – bestialiska kylan på Citi Field och behöver spara energi nu.
• • •
Nå, två små ögonblick minns vi ändå från de här 20 minuterna:
Rick Nash sizzling skott i stolpen – och Ovies halva friläge två minuter före slutet.
• • •
Så sent som i morse, när jag satt i kortärmad skjorta vid hotellpoolen i Naples och åt frukost, kändes det fortfarande som en begåvad idé att jag inte släpade med med mig någon down south.
När jag tio timmar senare landade på LaGuardia, i T-shirt och kavaj, stod det dock klart att det tilltaget i själva verket var djupt korkat.
Här är nämligen svinaktigt kallt och jag står som en nyskalad räka och huttrar i taxikön.
Och det lär inte vara varmare när jag såsmåningom ska hem från Garden…
Är huvudet dumt….ja, ni vet.
• • •
Tre dygn är ju egentligen ingenting, men likafullt:

Det känns verkligen som det var ett tag sedan vi hade action i NHL – och därför framstår den här nystarten också som en liten happening.
Konstigt, det där.
Men kul också.
• • •
Ja, inte nog med att jag är för tunnklädd. Jag är klädd utan tillbörligt raffinemang också.
Packade inte arbetskläder – alltså skjortor och kostymbyxor – så det räckte till mer än de två matcherna i Tampa och sitter nu här på en pressläktare för att bevaka NHL-match i T-shirt och jeans.
Det känns ungefär som att äta middag på Operakällaren i träningsoverall.
Bedrövligt, faktiskt.
• • •
Mja, Hek, det var ju ganska lätt med Pogues. Jag har skrivit om den hundratals gånger. Men om du blir glad av ett ”attaboy” får du förstås ett ”attaboy”!
• • •
Fredrik Clayson – som dom kallar honom i Kanada – verkar ha blivit lite gramse ikväll.
Ojvoj.
• • •
Nej, John J, SÅ tossig är Badtofflan inte – Quckie Fast har dragit sönder nånting i ett ben och blir borta tre till fyra veckor.
• • •
Sen julkapp till The Garden Faithful:
John Amirante, iförd sin finaste toupé, sjunger nationalsången.
• • •
OK, nu hoppas vi att den här matchen gör som just Tjuren Ferdinand i lördags och sätter sig på en geting.