Uppesittarkväll i downtown Tampa, del 2

TAMPA – MINNESOTA 0-0 (Period 1)
• • •
Nä, det var inte mycket till period att – häpp – hänga i julgranen.
Bolts har allt spel innan de börjar dra på sig dumma utvisningar sista sju minuterna men det slår alls inga gnistor om dem – därtill är de för stillastående.
Och Wild, som är inne i en back-to-back-giv, får en del gjort under sina dubbla powerplay på slutet – men är dessförinnan extremt lama och avlossar ett enda skott på mål de inledande 14 minuterna.
Nåt måste hända.
Annars blir det en Stilla natt på helt fel sätt.
• • •
Vigge skjuter verkligen lika vildsint som Charlie Sheen när han hoppar upp ur skyttevärnet i slutstriden i ”Plutonen”.
Som sagt:
Nån jävla gång måste väl bomberna börja gå in.
• • •
Bara för att jag senast hyllade hon som brukar sjunga nationalsången här som en av ligans bästa släpar de ikväll ut en tjomme som drar ”Star-Spangled Banner” på – saxofon.
Han påminner mer om Lisa Simpson än om Clarence Clemons, om vi säger så.
• • •
Ibland är Dan Girardi bra att ha, tänker till och med Ekeliw när Vasy är bakom kassen och det gamla träbenet från Garden stoppar givet mål med en Bernt Ljung-räddning.
• • •
Brian Boyle håller ju på att bli en helt egen, underbar feelgood-story ute i Newark.
• • •
Bara i Amalie drar de den lustiga ”I believe that we can win”-ramsan i organiserad form – och varje gång de gör det tänker jag osökt på Bamse i Örby för det händer åtminstone en gång per dag att han helt spontant avlossar den för sig själv.
• • •
Tack för små anekdoter om vad ni gör i julnatten, men vi behöver fler.
Kung Kenta, till exempel – vad gör du?