Klockan slår på Broadway, del 3

NY RANGERS – TORONTO 0-4 (Period 2)
• • •
Nädu, the falcon hörde inte the falconer.
Rangers blir förlöjligade av ett Toronto som spelar back-to-back.
Gästerna gör, känns det som, vad de vill – när de vill.
Och really:
Ser det ut så här efter en varning som den som avfyrades i Brooksies blänkare i fredags, då finns det inte ens någon anledning att vänta tills deadline.
Gorton borde tända brasan redan imorrn.
• • •
För Leafs är det festligare.

De har 9-0 på New York nu – på fem perioder.,
Jag hävdar fortfarande att de ingalunda spelar sin bästa hockey, för det behövs inte, men nu har kidsen så roligt att det är en upplevelse att se dem i alla fall.
• • •
Henke får lämna kassen efter fyra cannoli i ändalykten – trots att det här fiaskot är hans fel lika mycket som det var Houstons eget fel att det kom en orkan och härjade i somras.
Nu blir det lätt för Rylander att göra den glada göteborgsvinkeln…
• • •
Var är John J? Och NYR? Och Hek? Och Chall Och Skånske Jan?
Så här dött kan vi inte ha det i spåret en kväll när det spelas så många matcher.
Då går jag snart i bloggstrejk.
• • •
De två norska NHL-reportrarna, Roy och Mattias, kan komma att ställa till med riot framöver.
De trivs ju här i New York och vill näppeligen flytta till, tja, Calgary…
• • •
JT Miller blir så frustrerad att han slår sönder plexit intill Rangers bås – varmed det blir långt, värdelöst speluppehåll för att ny skiva måste installeras.
Morsning korsning.
Hur vore det om han försökte spela hockey istället?
• • •
Jag har alltid haft en fäbless för bjässar som är rörliga och kan spela hockey och ber därför att få outa mig själv som Zach Hyman-fan.
• • •
Några tappra själar på en sektion nedanför mitt pressläktarhörn försöker få igång en ”Fire Av”-ramsa, men resten av Garden är för upptagen med att bua för att den ska få någon traction.
Det är där vi befinner oss i New York just nu…