Last Call From Nashville, del 2

NASHVILLE – NEW JERSEY 1-1 (Period 1)
• • •
Oh, yes baby – nu är det Saturday Night i Nashville.
På isen såväl som på läktarna.
Världens bästa hockeylag startar med en ursinnig rivstart, tar inga fångar alls och kunde haft 3-0 efter två minuter – men får nöja sig med den cannoli Mattias Ekholm bakar när han kommer stävande som en isbrytare längs högerkanten.
Då är det party-party i jamboree-ladan – och tillställningen känns avgjord på en gång.
Men Devils blinkar inte, lyckas lite slumpmässigt få in en kvittering efter knappt sju minuter – och då kommer predatorernas anstormning av sig en smula.
Likafullt:
Rock ’n’ roll i Music City!
• • •
20 minuter innan matchstart kliver han in på pressläktaren, Memphis-resenären Sibner.
Det hade funkat även för lilla mig alltså – med ett kort intro som följd.
Hm.
Men jag har varit på Graceland vid åtminstone femton tillfällen de senaste 25 åren och tycker med facit i hand att det var en bättre idé att kaskadskriva ett 10 500 tecken långt intro från Smashville
• • •
När Eky stormar fram i sitt solonummer och prickar in 1-0 kan jag ju inte låta bli att vända mig till Garpen.
– Så där högt skulle han inte få stöta i landslaget…
Då ser han lite stött ut, den assisterande Tre Kronor-chefen!
• • •
Craig Smiths miss när det är helt öppen kasse får nästan ses som en bedrift.
– Där hade den suttit i division 4 hemma i Rydaholm, som The CEO konstaterar.
• • •
Men man ska ju vara förvånad över att Devils spelar med biceps spända och eld i blicken.
De ligger på sista wild card-platsen i öst och har pantrarna från Sunrise flåsande i nacken.
• • •
Det är oväntat mycket gurgel runt Saros här i slutet.
Då drar de en DeNiro-scen från ”The Untouchables” i jumbon.
– Let me tell you, if someone messes with me, I’m gonna mess with them.
Ha!
• • •
Jisses, det vill verkligen inte lossna för Flipper.
Han har ett par smällfeta lägen i den här perren, men nej – ingen cannoli.
Det är väl fan!
• • •
Hur gick det för Ryan McDonagh i debuten med Lightning idag då, månne?
Nån som såg?
• • •
– Kolla, det är bara att ladda ner, skrockar Arvika-Anton åt yours truly när de gör reklam för en Dunkin’ Donuts-app på jumbotronen.
Hrmf!
Han börjar ta sig friheter, valpen från Fröding-land…
• • •
Det är väldigt rörande när en liten tjej, bara fem-sex år nånting, som har cancer och tvingats genom 43 cellgiftsbehandlingar plus åtskilliga operationer, efter nationalsången kommer ut på isen för ceremoniell puck-drop – och Devils skickar fram Brian Boyle, själv offer för den där satans sjukdomen.
• • •
Trots det hopplösa läget verkar han trivas bra i Rangers, den där Spooner.
• • •
Nu ska vi sleva i oss lite av Arvika-Antons berömda presslounge-soppa.