The Mowgli & Baloo Roadtrip 2018, del 9

DETROIT – WASHINGTON 0-0 (Period 2)
• • •
Tur vi är så positiva och glada bara över att få vara ute på hockeyresa ihop, jag och Bambi från Örby.
Annars hade vi nog börjat sucka över att det är en rätt så rälig skitmatch vi ser denna andra afton i Motor City.
Det händer faktiskt ingenting här.
Nada.
Men som sagt:
Vi sjunger lyckans lov i alla fall.
– Du och jag, Baloo, säger Mowgli.
– Ja, Mowgli, du och jag, säger Baloo.
• • •
Det är emellanåt så tyst i Pizzakartongen att man hör spelarna hojta åt varandra på isen.
Som när Burra och Oshie kommer loss två-mot-två och Oshie skriker ”Burt, Burt, Burt!”.
Det tycker jag är kul.
• • •
Både Big E (som Hästpolo kallar ”bekväm”) och Kronwall (som enligt Hästpolo bara bygger biceps i gymmet) är förfärligt nära att scora för hemmalaget.
Men, ja, det är det där med Wings och mål.
• • •
Eftersom Pistons flyttat in från Auburn Hills och numer delar hemmaplan med Wings hänger även deras pensionerade nummer i Little Caesars-taket.
Det betyder att Lidas, Yzerman och de andra hockeyikonerna är bröder i evigheten med – Dennis Rodman.
• • •
Sen sätter Larkin en klockrent i stolpen också.
Då stryker vi det där med att inget händer.
DET händer, bevisligen.
• • •
Att två spelare i samma lag blir utvisade i en och samma sekvens ser man inte oftare än Roger Pontare skriver rockklassiker i Dylan-klass, men här händer det faktiskt Oshie och Eller.
Så Wings får spela fem mot tre i två hela minuter, men inte fan – det hjälper inte, det heller.
• • •
Han är iskall, Oshie.
• • •
Vi som vill se playoff-hockey i New York-området tackar Columbus Blue Jackets för den stabila insatsen i kanonernas dån ikväll.
• • •
Att jag aldrig lär mig att jag, med mitt brittiska garnityr, inte ska äta popcorn.
Nu sitter jag här och petar med tungan som en speedad Janne Schaffer för att loss flarn som fastnat i vinklar och vrår i överkäken.
• • •
Det värmer att se att de pushar för MLB-laget Tigers home opener på Comerica Park tvärs över gatan nästa vecka.
Då vet man att våren är kommen-
• • •
Ondskan är nu inbegripen i djupa samtal med Capitals influgna beat-reportrar.
Jag överhör fraser som ”Yes, but I’m a Lightning fan…”
• • •
Det är en kraftig bit som spelar orgel i Pizzakartongen.
Som tre-fyra Konsertpianisten på en gång, faktiskt.
• • •
Till slut får jag lov att picka Ondskan på axeln och visa honom resultatet från Brooklyn.
6-7 plötsligt, alltså.
Han rycker till i ren chock.
• • •
Nu ska vi kompensera bristen på mål med kaffe och m&m:s