Daniels och Henriks Last Ride, del 5 – The End
EDMONTON – VANCOUVER 3-2 (Slut, Straffar)
• • •
And that’s that.
Efter 18 år i NHL – och drygt tio på olika nivåer i Sverige innan dess – har Daniel och Henrik Sedin avlossat sista skottet, slagit sista passningen, satt in sista tacklingen (well…), hört sista slutsignalen och klivit av isen för allra sista gången.
Nu snörar de av sig skridskorna för gott och rider på klassiskt vis bort i skymningen.
Vilken resa det varit.
Inte minst senaste dygnen.
Jag glömmer dem aldrig.
Tack för dem – och tack för allt.
• • •
I nattens mest spektakulär drama, det direkt avgörande i Pepsi Center, var det alltså Avalanche som ”prevailed ” och i sista stund trängde sig in i slutspelet.
Men som en överlycklig Landeskog konstaterar:
– Det här visar vad som är möjligt om alla i en grupp tror på varann och satsar mot samma håll. Underbara saker kan hända.
I sanning
• • •
Daniel och Henrik är, som vi varit inne på tidigare, inte riktigt typerna som gråter offentligt.
Men när barn och fruar – inbjudna av Oilers ägare – dök upp i båset lagom till straffavgörandet ikväll var det ändå nära.
– Ja, då blev det känslosamt, säger Henke när jag hittar honom under pågående kramkalas i omklädningsrummet efteråt.
Det tyckte jag också.
Hela scenen på slutet, när hela Oilers-truppen stod kvar och slog klubborna i isen medan tvillingarna åkte ännu ett par ärevarv till dånande jubel – från Edmonton-fansen! – gjorde det lite svårt att svälja uppe på pressläktaren.
Först då sjönk det liksom in på allvar.
Vi får aldrig se de här två artisterna i NHL igen!
Det är ju förfärligt.
• • •
Om allt varit normalt hade jag nu kunnat fyra av spelschema för förstarundan nu, men nä.
Inte 2018.
Vi har den förbannade sladdmatchen i Boston kvar i morgon och först när den spelats är alla serier spikade och schemat färdigt att presenteras för omvärlden.
Men följande match-ups vet vi i alla fall att vi har.
Washington – Columbus
Pittsburgh – Philadelphia
Nashville – Colorado
Winnipeg – Minnesota
Vegas – LA Kings
San Jose – Anaheim
Sen får vi se då.
Tampa mot antingen Devils eller (med all säkerhet) Toronto – och samma för Boston då.
Tips?
Jodå, jag fnular på såna – men ber att få återkomma när vi vet allt.
• • •
Jag ger er – Daniel Sedin.
Det sista som hände i sista hemmamatchen var att han smackade in ett mål – och det sista som hände i sista bortamatchen, ja, i karriären, var också att han smackade in ett mål.
Så lämnar man scenen med stil.
• • •
Badtofflan borde inom något dygn få sällskap ut genom bakdörren av ytterligare några coacher som misslyckats grovt under säsongen.
Bill Peters i Carolina är en, Guy Boucher i Ottawa en annan och Jeff Blashill i Detroit, Glen Gulutzan i Calgary och Todd McLellan här i Edmonton ytterligare några.
Frågan är vilka som ska ersätta dem.
Darryl Sutter, Dave Tippett och Dan Bylsma är beprövade namn som alltid dyker upp i sådana diskussioner men Brookise på NY Post gissar att Rangers är ute efter nytt blod, kanske i form av Rick Bennett från Union College eller Toronto Marlies hyllade Sheldon Keefe.
Bara ingen någonstans funderar på Michel Therrien är jag nöjd.
• • •
Titta, min sista bild på en Sedin aktiv i NHL.
• • •
Jag vidhåller att det inte är så lyckat för de gyllene riddarna att de måste dra sina lansar mot just Kings nästa vecka.
Kan bli väldigt jobbigt.
• • •
När Henrik får frågor om det blir party på planet hem till Vancouver i natt ler han lite generat.
– Några få vinflaskor har vi kanske med oss…
Förhoppningsvis ljuger han.
Förhoppningsvis har de ett gränslöst antal vinflaskor, av ädlaste sort, att kolka upp på väg över kanadensiska Rocky Mountains.
Det är de värda.
• • •
Rogers Place levde upp till hypen.
Vilken drömarena.
Fem plus.
• • •
OK, folks jag återkommer med någon liten synpunkt när allt är klart i morgon kväll.
Nu drar jag ner persiennen för idag – med ett sista tack till Daniel och Henrik.
It’s been an honor, pojkar.
Lycka till med allt.
