Den Stora Kicken, del 5 – The End

NASHVILLE – WINNIPEG 2-6 (Slut)
WASHINGTON – PITTSBURGH 6-3 (Slut)
• • •
Jag ser mig noga omkring innan jag lämnar Broadway-ladan och kliver ut i den ljumma Nashville-natten.
Risken är uppenbar att jag inte kommer tillbaka till denna den kanske mest älskade hallen i hela ligan förrän någon gång i höst.
Kan Jets fortsätta spela som när de plötsligt blixtrade till i andra förefaller det snudd på orimligt att Preds ska komma åt dem – allra helst i MTS Bell Place.
Så hej då BBQ-doft, George Strait-signerade väggar, Jack Daniel’s-flaskor i kylen och världens trevligaste southerners.
Det kan kan dröja ett tag nu..
• • •
Det blir fru Camilla som får gå och handla åt familjen Enström de närmsta dygnen.

Stämningen i Winnipeg inför den kanske största hockeymatch som någonsin spelats på Manitoba-prärien är så upptrissad att de spelare som visar sig ute riskerar att bli omkullsprungna av euforiska fans.
– Ja, flinar Toby, nu håller man sig nog inne ett tag. Men det ska bli väldigt roligt att spela en så fantastisk match. Du borde åka dit, en sån happening går ju inte att missa.
Nej, egentligen är det ju skandal att jag inte sitter där när nästa Whiteout exploderar, men jag hinner inte ordna ackreditering på en söndag – och inte tar jag mig dit på något rimligt sätt heller.
Förlåt.
• • •
Fast Arvy tvekar inte ett ögonblick.
Det BLIR en Game 7 i ladan på torsdag.
– Jaja, vi visste att det var bäst-av-tre när vi gick in till den här matchen. Nu är det bara att glömma detta och vinna på måndag istället. Vi har vunnit där förut och kan göra det igen, säger han.
• • •
Kyle Connor stod för en regelrätt monstermatch i natt – efter att knappt ha synts till alls på en vecka – och prickade in två mål.
Men den mest briljanta bedriften var ju passningen till Scheifeles 5-2-cannoli i början av tredje.
Herregud sicket mästerligt mål – just som Preds tog sats för den stora comebacken.
• • •
Vad som kan tala för Predators på måndag – bortsett från att de är jävligt bra och har visat prov på fantastiska kackerlacksegenskaper förr – är att det kan bli för mycket happening för de unga hemmaspelarna.
Oerfarna ungblod har kroknat förr när målet är så nära.
• • •
Ingen övertid – och ändå är klockan halv ett när vi nu för den här showen till handlingarna.
Bisarrt att NHL låter det hända.
Men det spelar ingen större roll, ingen honky tonk är planerad, jag ska bara åka till hotellet och sova, för att i morgon studsa upp och åka vidare.
Om allt går som det ska sitter jag vid en tv precis när matinén i Tampa börjar – och då kör vi igen.
Till dess, kom ihåg:

Poppa dina egna popcorn.