Den största stunden på prärien, del 2

WINNIPEG – VEGAS 3-1 (Period 1)
• • •
Ja, ni ser ju själva.
Oj oj oj…
Riddarna blir första halvan av inledningsperioden tagna till the cleaners av maskinen från prärien, verkar snudd på chockade över vad de stött på för nånting och ser så chanslösa ut att fler än Frankie Frankenstein i vårt spår hinner tänka ”sweep”.
Men ni har hört det förr:
The Misfits blir aldrig riktigt skakade några längre stunder, hostar upp sig, får in en en lite enkel reducering och sedan blir det ju match.
Skoj!
• • •
Sparkapitalet i Laine, sa vi nåt om det?
Han får den perfekta starten på serien när han smäller in den makalösa släggan i matchens första PP.
Hur oerhört lättad han är över det ser man när de zoomar in honom på bänken strax efteråt.
Det verkligen glöder i de finländska ögonen.
• • •
Lite oväntat att NBC sänder den här matchen på sin vanliga, stora prime time-kanal.
Tittarsiffrorna lär inte ens nå anklarna på en genomsnittlig daytime-såpa.
Men som Athletic-skribenten Chris Vannini mycket klokt skrev på twitter häromdagen:
”Don’t be that person who talks about TV ratings like they actually matter to you. Enjoy sports”.
Exactemente!
• • •
Woah, Lill-Pröjsarn och Anders Hedberg inzoomad – medan de står och pratar med gamle skitgubben Bobby Hull. Strax intill står Thomas Steen också, Alex farsa – en sann ikon i Winnipeg.
• • • 
Jag tyckte också det såg ut som att pucken var över blå strax innan 2-0-målet men om den varit det hade ju Gallant och hans medarbetare sett det på sina skärmar och begärt koll.
• • •
Big Buf är fortfarande min hetaste Conn Smythe-kandidat.
Han är betydelsefull på så oerhört många sätt.
• • •
Golden Knights har ingen misfit som spelade i Winnipeg förra säsongen. De plockade Chris Thorburn i draften, men han försvann till St. Louis innan han ens hade sett Eiffeltorn-kopian utanför Paris Vegas.
Det är förstås därför det här händer. Ingen brinner av revanschlystnad…
• • • 
Det tristaste med att Preds fått gå hem är att vi inte får höra några superstars sjunga nationalsånger längre (nja, egentligen är det en hel lista med saker, med Martin’s BBQ och honky tonk på Robert’s Western World i topp)
Men hey, hela MTS Bello Place i ”O Canada” är inte dumt det heller.
• • •
Det här säger också något om den äldre versionen av Flower.
För några år sedan hade han brutit ihop efter den här tuffa starten.
Nu står han lugnt kvar, gaskar upp sig och börjar rada upp förträffliga räddningar.
Att MTS börjat skandera ”We want Subban” bara taggar honom, gissar jag.
• • •
Jag har inte hört en sekund av Eurovision-numren, men är ändå glad för Markus Larsson och de andra kollegornas skull att just Israel vann.
Det var yours truly som VAR Markus förra gången tävlingen hölls i Jerusalem, 1999, och ingen upplevelse i den svängen var häftigare.
Det, bör jag kanske understryka, har inget med politik att göra. Jerusalem var bara en fantastisk stad att besöka.
• • •
Kvällens kommentar kommer från Tobbesv i spåret:
”Första 8 var det som de släppt in ett par blodiga sälar i en lagun full med hungriga hajar.”
Lysande, min vän!
• • •
Nu rullar det plötsligt förbi tornado-varning på min tv-skärm.
Sådana vill vi på 48:e våningen helst inte ha…