Do or Die, del 5 – The End

TAMPA – WASHINGTON 0-4 (Slut)
• • •
Ja, jävlar.
År efter år efter år i ett decennium har jag nån gång i slutet av april eller början av maj fått söka upp Nicklas Bäckström från Valbo för att höra om han mitt i bedrövelsen har några förklaringar till att det gick åt skogen ännu en gång.
Inte i år.
Inte våren 2018.
Nu får jag – äntligen, det kan jag medge – gå fram och fråga hur det känns att vara klar för Stanley Cup-final.
Att se lättnaden, lyckan och befrielsen när han svarar att all heartbreak som funnits i bakhuvudet sedan förr nu försvunnit…det känns väldigt fint.
• • •
Det kom, häpnadsväckande nog, aldrig någon push från Bolts i tredje.
Alls.
De hade inget kvar i bränsletankarna, verkade det som.
Och med tanke på att de faktiskt inte gjorde ett mål på Holtby på de sju sista perioderna (!) finns det anledning att misstänka att mätaren gick ner på rött redan innan denna Game 7.
Fruktansvärt tungt såklart – efter den magnifika grundserien och, framförallt, triumfen mot Bruins.
Men de kommer igen.
Den här utsökta truppens fönster är fortfarande vidöppet i flera år.
• • •
Burra försöker tillskriva mig profetian om att han skulle bli hjälte i kväll.
– Det var du som sa det. Jag bara höll med. Men det var ju bra synat, försöker han.
Men Bäckis, som bara ruskar glatt på huvudet, när den färgstarka landsmannen kommer på tal, bekräftar att skåningen kände det på sig hela tiden.
– Precis innan vi gick ut sa han åt mig ”Fan, det känns som jag har nåt på gång ikväll”.
Ja, han hade Washington-historia i sig.
• • •
Stanley Cup-bucklan Sweden Summer Tour kommer i sommar antingen gå till Gävle (för två dygn; ett med Bäckis och ett med Djoos) och Malmö – eller till Märsta/Sigtuna och Skellefteå.
Kommunerna i fråga kan börja polera scengolven och rulla ut röda mattan.
• • •
The Great Ovetjkins glädje är också så gränslös och genuin och otyglad att man blir helt rörd.
Snacka om att vara värd nånting, goddamned.
• • •
Undrar ni varför vi inte hört något av Taddson?
Han landade i Grekland igår morse och har inte haft någon uppkoppling på sitt hotell.
Istället ska han se hela matchen på någon bar nu på morgonen – utan att först ens röra telefoner, datorer eller tidningar.
Vilken ljuvlig upplevelse som väntar honom.
• • •
För vår vän Ondskan är det mindre skoj just nu.
Vi skulle egentligen ha spelat in nytt poddavsnitt imorrn, men väntar till på fredag så han hinner smälta den ohyggliga besvikelsen.
• • •
Jaha, Golden Knights-Capital i final.
Den såg vi alla komma, right?
Ho ho.
Hur det går…jadu, you tell me.
Jag ska fundera ett tag innan jag uttalar mig om den saken.
Nu blir det sändningsuppehåll här i bloggen några dagar, men snart hörs vi igen – från neonglittret i Nevada-öknen.
Till dess kan ni ju studera den här magiska bilden.