Elimination Game Sunday, del 3

TAMPA – BOSTON 0-1 (Period 1)
• • •
Det har väl egentligen varit lika i alla år, men den här våren är extrem.
Jag kan inte erinra mig att vi nånsin fått fler påminnelser om att hockeylag som har momentum och trycker på måste utnyttja sitt övertag och sina chanser.
Har det funnits ett genomgående tema under de två inledande Stanley Cup-omgångarna är det just det.
Ett lag har legat på som en svärm bålgetingar och radat upp fet-lägen, men inte lyckats baka en enda cannoli – och plötsligt tittar istället det tillplattade laget upp och scorar och så blir det inte alls som man först får för sig att det ska bli.
Och visst – det händer här också.
Bolts har allt i början och peppar skott mot en inspirerad Tuukka, men no gräddglass.
Sen får Bruins PP; till och med fem-mot-tre-läge, och så skiftar momentum som vädret i New York i april.
Nu får hemmaspelarna vässa vapnen ännu mer.
Annars sitter de på planet upp tillo Boston imorrn igen.
• • •
Det ser ut som att Bolts går in för att smälla på Chara så mycket det går.
Det är lite som att vara ett genomsnittligt berg och bestämma sig för att nä, nu ska jag utmana Himalaya.
Typ.
• • •
Att B’s saknar Krug och istället tvingas förlita sig på Nick Holden är ju ingenting annat än brutalt.
• • •
Ryan Callahan har alltid varit begränsad vad gäller rena skills, men det är definitivt snubbar med hans inställning, hans hjärta, hans galna blick man vill ha på sin sida i den här sortens matcher.
• • •
Lysande nyheter:
Bäckis sitter i detta nu på Caps lyxkärra från Reagan International och kommer, i alla fall enligt Trotzen, att spela imorrn.
Det hade ju varit förfärligt att sitta i PPG Paints och se Caps slåss för decenniets triumf – med Nicky hemma i den så kallade Storchen-soffan.
• • •
Marchand lipar lite med sin numer världsberömda åt tv-kamerorna under matchvärmningen.
Säga vad man vill, men han tar inte sig själv, eller NHL, på alltför stort allvar…
• • •
”I believe” står det helt kort i ett sms skickat från Örby precis innan puckdrop.
• • •
Så John J vet:

De första jag ser när jag checkar in på hotellet är Doc Emrick och Mike Milbury.
De sitter i lobbybaren och äter varsin burger och ser ut att ha det gott.
• • •
En annan helig levnadsregel jag glömde häromdagen:
Undvik i möjligaste mån att resa på söndagar – och fredagar med, om det går.
Det är så oheumlt mycket lallare ute och rör på sig då så det blir trångt och långa köer och allmän mess överallt.
Bäst:

Lördagkvällar. Då kan man ha hela terminaler för sig själv.
• • •
Ibland går det bara för fort för spelare som David Backes.
Han är mer gjord för kraftmätningar i västra konferensen – för fem år sedan.
•  • •
Ja, Prytzen – tänk om NHL kunde ha anständigheten att sända även en eller två finaler på Europa-vänlig id.
Men nä, då ska alla matcher börja 20.00 östkusttid – när den är 02.00 hemma hos dig.
• • •
Tror ni inte på fan det är maraton i Pittsburgh idag.

Det var det ju i Nashville förra helgen också.
Vad är dealen med det?
Om folk vill springa får de väl göra det för mig – även om det antagligen inte finns några jag har mindre gemensamt med än maratonlöpare; de vill aldrig vara med och dricka drajja… – men måste de ta över hela städer med jämna mellanrum? Kan de inte vara i skogen och hålla på?
• • •
Nu tror jag det är dags att börja kika lite på room service-menyn, apropå skillnader mellan mig och maratonlöpare.