Stanley Cup-finalen 2018, del 7

Ridån går upp i T-Mobile Arena igen – och nu finns det inga ursäkter mer.
Till skillnad från i förrgår, när alla utom Marc-Andre Fleury och Brooks Orpik och James Neal befann sig i främmande terräng, vet alla som glider ut på den knottriga isen ikväll vad det innebär att spela i Stanley Cup-finalen.
Då gick det att ha överseende med att många var överväldigade och nervösa och övertända och glömde bort att spela hockey som hockey ska spelas när allt står på spel.
Den omvälvande upplevelsen var ju alldeles ny – och just Stanley Cup-finalen går det, hur mycket man än försöker, inte att förstå och grepp helt och fullt utan att ha varit där.
Men nu är the baptism över, de har gått genom elden en gång, been there and done that.
Den som ändå reagerar likadant igen har frankt uttryck inte hör att göra.
Det finns – jag säger det igen – inga ursäkter mer.
Inga alibin.
Inga bortförklaringar.
Nu kräver vi att alla gör bästa matchen någonsin och så är det bara med det.
• • •
I går blåste det åter upp till storm på den insjö jag påstod att jag för det mesta liknar i emotionell mening
På grund av kommentorsspårsgate.
Det råkar nämligen vara så att jag ömmar för er och är tacksam över att ni läser och skriver och när ni nu dessutom betalar anser jag att jag och vi har långtgående skyldigheter visavi er.
Så en skur av sms, mail och samtal landade hos valda kollegor hemma i Stockholm och tonen var inte, hm, vänlig.
Dumt, jag ångrar mig idag, det är ingens fel att GDPR införts, men i vilket fall verkar det som att saker och ting nu fungerar som de ska igen – och som ni ser i Nils kommentar i spåret jobbas det på förbättringar.
Så tills vidare är en stilla insjö djupt inne i en svensk skog igen.
• • •
Att både Knights och Vegas nu skaffat sig den nödvändiga erfarenheten torde innebära att det blir ett helt annan slags match ikväll.
”Dom kände på varann i första matchen”, lyder allmänt omdöme.,
Ja, som fylltrattar kände på varann i Rättviksparken under midsommar 1982.
Underhållande – men inte ”bra” i det ordets rätta bemärkelse.
Ikväll blir det förmodligen mer ordning och reda.
Tätare, mer strukturerat, mindre syrerikt.
Räkna alltså inte med tio mål igen.
Men räkna med den mest förträffliga hockey du sett.
• • •
Igår kväll bjöd NHL på mediabankett.
Det var ingen bra idé alls.
Just här behövs det sannerligen inga extra incitament för att få medias representanter släppa loss.

Alla lever fortfarande, såvitt jag vet, men det finns de som tappat både plånböcker och telefoner och den kollektiva uppsynen under morning skates skulle man kunna bygga hela skräckfilmsmanus kring.
Själv är jag i det avseendet i hyggligt skick, men Lady Luck har mig fastspänd i sträckbänk och skrapar mig på ryggen med en nyslipad ostrivare.
Snart får jag gå och be om bus money.
Det är en fin tradition här i stan.
Om allt är slut kan man gå till The Cage och få tio bucks till bussen härifrån…
• • •
Caps hade en mycket uppsluppen – för att inte säga direkt sprallig – träning i T-Dojan igår eftermiddag.
Det garvades och hojtades och fnissades – och svettig var det knappast någon som blev.
– Man undrar nästan varför de är här. En träning måste väl ha ett syfte, grymtade en upprörd kollega från östra Europa.
Jag tyckte det var ett bra tecken, jag.
Den som är glad och har kul presterar bättre än den som har liemannen vid sin sida dygnet runt.
Sure, när det drar ihop sig till match ska fokus vara som en svetslåga som skjuter ut genom ögonen – men bara då.
• • •
Sanningsaposteln Tony Christies ”Las Vegas” är dagens låt

Texten går så här:

The Lord above made the world for us,
but the devil made Las Vegas!
Oh Las Vegas, you’ll be the death of me,
city of sin oh what a mess I’m in,
look what you’ve done to me
Oh Las Vegas, I’m losing everything,
why do I stay when every game I play, I just get deeper in
Hey Las Vegas, can nothing save us from you?
Night after night, watching the wheel go round
Hey Las Vegas the devil gave us to you,
One of these days, I’m gonna burn you down
• • •

Det var inte precis Joy Division-allvar på Golden Knighs tisdagsträning ute i Summerlin heller.
Det blir sällan det när tusentals glada samlas för att ha galopperande folkfest.
På goddamned träning.

De hade till och med en DJ ute i lobbyn utanför rinken.
Det tycker jag Borlänge Hockey borde börja med också. Jag kan komma och spisa Ramones-vax dagen lång.
• • •
NHL höll inte ens ett förhör med vår vän Tom Wilson.
Så han spelar ikväll också.
Vi får hoppas att bara det faktum att det blev avstängningsdebatt får honom att tänka efter och undviker att fullfölja onödiga tacklingar som skadar motståndare.
Ser han bara till det är allt gräddsås.
Och lagkamraterna är inte det minsta oroliga.
– Vi älskar Tommy. Han är en fantastisk lagkamrat. Och han försöker aldrig skada någon. Han råkar bara så jävla stark, mycket starkare än han vet om själv, så smällarna blir hårda. Sedan har han ögonen på sig bara för att han är den han är, gjorde Burra Burakovsky klart igår.
• • •
Eftersläntare som levererar sina tips när första matchen redan spelats är egentligen diskvalificerade, men ibland får man göra undantag.

Den här mannen MÅSTE ju bara vara med i stora finaltipset.
– Vegas vinner 4-2 o Wild Bill blir stor hjälte.
Glenn Strömberg
• • •
Det är hundra grader Fahrenheit i Vegas idag.
Alltså:
Plus 38 i Celcius.
En biff tar inga långa promenader i solen, tro mig.
Och det här ska ni också tro på:
Isen kommer vara en hög med slask framåt tredje perioden.
Så om stjärnor som vanligtvis bara breder juicy räkmackor börjar slå horribla muffins till passningar vet ni varför.
• • •
Det finns då som tippar två gånger också.
Så här såg det ut i ett mail en viss New York Rangers-keeper skickade idag:
”Vete fan om jag svarade dig…sorry. Jag tror på Vegas”.
Men jodå, tankspridde Kung Henrik – du har redan lagt ditt bet på Golden Knights, ha ha!
• • •
Det är strängeligen förbjudet att ta stillbilder i omklädningsrummen men även i det avseendet måste man göra undantag ibland

Snacka om kunglig trio i ryska smällare.
• • •
Trotzen är ju för skön.
När han ska hålla presskonferens tre timmar före matchstart sätter han sig på podiet, öppnar en flaska Gatorade, tar en klunk, lutar sig fram mot mikrofonen och säger:
– Smooth. Real smooth.
Har man sett reklamen med Duncan Keith och Patrick Kane – och det kan ingen ha undvikit – är det väldigt skojigt.
• • •
Men vet egentligen ingenting om trivsamhet förrän man varit ute med Gunnar och Gunnar – Nordström respektive Svensson – och fått höra anekdoter om Janne Claesson, Pirro Alexandersson och Bengt Grive.
• • •
En Golden Knights-reporter jag känner tackar sin lyckliga stjärna att han har en förstående landlord.
När han först hyrde sin lägenhet sa han att han bara skulle bli kvar till början av april.
– Då är grundserien över och var så säker, då är säsongen över för Knights också, och jag drar tillbaka till LA, lät han meddela.
Nu får han lov att begära förläning på kontraktet varannan vecka.
Vegas osannolika framgångar har så många dimensioner.
• • •
Kolla här då

En biff, en buckla.
• • •
Det kan, som Lönta konstaterar när jag bjuds in till Viasats Facebook-sändning 90 minuter före puckdrop, bli Christian Djoos kväll i kväll.
Det känns som att han precis nu är på väg att spränga sig genom en barriär och bli elit.
Eller som Trotzen säger:
– Djoos är en otroligt intelligent och ser isen på nästan samma sätt som de allra bästa backarna.
Snart kan han stryka ”nästan” i den meningen.
• • •
Kvällens outfit:
Svart kostym, en dödlig gräddgul skjorta och en rutig slips i svart och guld och den känns som a millions bucks – tills Scott Burnside kommer fram och säger att han ser att jag har Golden Knights-slipsen på mig.
Hm, det var kanske inte helt lyckat…
• • •
Trotz och de spelare som dyker upp för pre game-pk – Beagle, Bäckis och Oshie – nickar emfatiskt när de får frågor om de lyckats motstå alla frestelser i staden de nu hängt i sedan i lördags.
– Vi vet varför vi är här och det är inte för att gambla eller ligga och sola eller gå ut, säger Beagle.
Trotz beskriver det som att hans killar ”grottat in sig” och aldrig lämnar hotellet.
– Vi vet att Vegas finns kvar. Vi kan åka hit och ha kul någon annan gång. Men den här chansen kanske aldrig kommer igen. Så vi koncentrerar oss helt på den.
Ja, tänk om även jag var så klok.
• • •
Det sägs att Sammy Davis Jr sjunger nationalsången i T-Dojan ikväll.
Han har visserligen varit död i 28 år, men det här är Vegas och här inget omöjligt.
• • •
Jag gissar att det roar Taddson och Granvista oerhört när jag härmed meddelar att spelaren jag drar i Game Winning Goal-lotteriet heter – Tom Wilson.
Ha ha, rätt åt mig!
• • •
Åh, känslan när jag trycker ner min feta kontorsröv i samma fantastiska pressläktarstol ikväll igen…det är sådär overkligt som när man upplevt något man inte riktigt kan förstå att man varit med om och så ska det hända igen.

Det var så jävla, jävla roligt i förrgår – och det kommer det bli ikväll med.
• • •
Både Holtby och Flower var – för att uttrycka det skonsamt – sådär i måndags.
Men det är lika för dem som för alla andra:
Nu är de inne i finalen och jag känner mig pretty, pretty, pretty övertygad om att de kommer påminna oss om att det bara är de två bästa målisarna i årets Stanley Cup-dans som fortfarande står upp.
• • •
Här kommer The Showgirls och letar efter sina platser längst ner vid sargen.

Vadå, har ni inga såna på era lags matcher?
• • •
Kackerlackor har vi kallat dem. Men framförallt är Golden Knights The Momentum Killers.
Sedan konferensfinalen mot Winnipeg har det aldrig hänt att motståndaren gjort mål utan att riddarna svarat inom loppet av tre minuter – och ofta betydligt snabbare än så.
Men får inte mycket tid att andas och njuta och känna sig trygg när Gallant skickar ut sina knottsvärmar på isen.
• • •
Precis vid utgången till presstältet har de som byggde T-dojan två så kallade holding cells.

Det är häkten, helt enkelt – för jönsar som inte kan sköta sig och måste låsas in i väntan på den beryktade Metro-polisen.
Så Tom Wilson vet…
• • •
Ovie såg vi inte mycket av Game 1.
Ikväll exploderar han.
Och sen…mja, jag var på väg att skriva att sen vinner Capitals, men det vet jag ingenting om.
Däremot är jag – som jag konstaterade i en krönika idag – helt förvissad om att det inte spelar jättestor roll om de hamnar i 0-2-underläge.
Det kommer bli en lång serie i alla fall.
Caps modell 2018 har för mycket karaktär och comeback i sig för att nåt annat skulle kunna hända.
• • •
Ladies and gentlemen och alla andra:
Välkomna till Game 2 i Stanley Cup-finalen.
Kom ihåg:
No excuses.
And don’t forget the cannolis.