The Battle on The Eastern Front

En gång är ingen gång, lyder ordspråket.
Det är inte alltid sant – en gång kan vara precis hur mycket som helst.
Men i Stanley Cup stämmer det påfallande ofta .
En enskild vinst – eller förlust – behöver inte betyda ett skvatt.
Matchserier får oftast konturer och karaktär och blir någotsånär förutsebara först när två matcher är spelade.
Det gäller, känns det som, i allra högsta grad den konferensfinal som ikväll – ja, inatt för de flesta av er – når sitt andra kapitel i Amalie Arena i downtown Tampa.
Innan vi sett den duellen vet vi inte vad Washingtons seger i fredags betydde – och vad det det ska bli för slags serie.
Var Game 1 bara prologen inför något helt annat – eller satte den tonen för hela The Battle of The Eastern Front? Kommer Tampa, som mot Boston i andrarundan, komma ut som ett annat lag ikväll och vända på hela gräddbakelsen – eller är det nya, kvicka, sprakande Washington som för första gången på elva år spelar slutspelsmatcher utan bedövande press just så ostoppbara som de verkade i öppningsronden?
Det är omöjligt att säga innan pucken släppts – och de som ändå gör det, som påstår att de vet vad som kommer hända och hur det går, bara bluffar.
Men snart vet vi.
När en gång – som är ingen gång – blivit två gånger.
• • •
Yours truly bloggaren orkade inte göra någon Ramones igår och kom således aldrig till 53rd and 3rd.
Jag fastnade istället i den anspråkslösa kvartersbaren i huset intill.
Man måste ha en sån, där de – som i ”Cheers” – knows your name och häller upp det du ska ha redan när du kliver in genom dörren och sen sitter du bara där helt opretentiöst, dricker några öl, blir kanske bjuden på en liten bourbon och pratar skit, mest sport, med bartendern och andra stammisar medan New York brusar utanför panoramafönstren.
• • •
– Han är game-time decision, sa coach Trotzen-Utan-Hals även i morse om Bäckis.
Men inget tyder på att Valbo’s finest spelar ikväll heller.
Han var förvisso med på värmningen i morse, men deltog inte i några riktiga övningar med Trotz spikade formationer och när han nån timme senare lämnade Amalie för bussresa tillbaka till lyxiga Epicurian Hotel och traditionsenlig pre-game nap var handen fortfarande hårt lindad.
Jag börjar bli lite oroad över det där.
Fatta vad ont karln måste ha, och hur omöjligt det måste vara att greppa klubban, för att hålla Bäckis borta från matcher han längtat i elva långa år på att få spela.
Fuck, faktiskt.
• • •
När jag i förmiddags kom ut i den lätt regnsjuka förmiddagen i samma kvarter hamnade jag mitt i ett NYPD Blue-avsnitt.
En man hade rånat en butik i närheten, blivit jagad av polis och flytt upp på en balkong i en av skraporna på 38:e gatan.
Där stod han, när jag promenerade förbi, och skrek medan en hel armé av polisar med dragna vapen bildade halvcirkel nedanför.
Jag var livrädd att vi skulle få se honom hoppa, det kändes så ett tag och det hade ju varit helt vedervärdigt att bevittna, men stod sjukt nog ändå kvar för det kändes verkligen som att vara inne i ett avsnitt av Kojak, Law & Order, Blue Bloods eller just NYPD Blue.
Till slut gav han dock upp, kom ner och lät sig utan motstånd förses med handfängsel.
Då applåderade vi i publiken på andra sidan gatan.
• • •
– Vi måste gör allt bättre än senast, säger tampianerna i kör inför fajten ikväll.
Ja, så är det ju.
Fast en detalj är viktigare än alla andra:
De måste skruva åt reglagen i defensiven och göra det väldigt, väldigt mycket svårare för Ovetjkin & co att att dansa på andra sidan blålinjen.
Får de samma tid och utrymme igen, då är det garanterat morsning och goodbye för hemmalaget.
• • •
Själv är jag inte människa på en vecka när jag flyger österut över Atlanten om somrarna.
Om någon tvingade mig att spela en hockeymatch redan samma dag som jag kommit hem skulle jag om inte dö så i alla fall behöva läggas in på intensiven ett tag.
Men Bengan Hörnqvist ramlar alltså ner på Kastrup efter åtta timmars night flight, tar en taxi till hallen och går ut och gör mål på Schweiz i en VM-match.
Sicken krigare.
• • •
Orkansäsongen börjar egentligen först i början av juni och når sin otäcka kulmen i slutet av augusti, men redan nu har ett tropiskt system formats i Mexikanska Golfen och hotar just Tampa med, om inte annat, rejäl blåst , kraftigt regn och – häpp! – Lightning.
Då blir det inte kul för vare sig lag eller journalister att flyga norröver imorrn.
Hu.
• • •
Jag såg, för första gången i år, lite av VM i eftermiddags och yeah, Tre Kronor är ju bra.
Men jisses vad underligt det är att se all den där isen.
När man efter en hel säsong är helt inställd på de nordamerikanska måtten ser det för faen ut som att ramlar runt på rena rama bandyplanen i Europa.
Gör om, gör rätt – inför små rinkar överallt!
• • •
Hoppas Västgötaslättens Rob Halford, Strålle, mår OK.
Han åkte på en smäll i Game 1 och var inte med på träningen igår, men coach Cooper säger att han ska vara redo.
Mm, vi vill inte ha några fler skadade svenskar nu, det går inte.
• • •
Annars är det mest Golf Channel som står på i mitt vardagsrum under dagarna.
Nej, jag skojar inte.
Jag har kommit fram till att inget är mer rogivande än en tv-sänd golftävling, med viskande Göran Zachrisson-epigoner som kommentatorer, i bakgrunden.
Den punkare som jag var i 14-årsåldern hade inte trott sina ögon…
• • •
Greed is good, slog ju Gordon Gekko fast i det bästa fiktiva anförande som någonsin hållits (i filmen ”Wall Street”, om någon nu inte har koll på det).
Trotzen håller med.
Det är i alla fall det begrepp han åberopar apropå hur mycket Caps vill skaffa sig 2-0-övertag.
– There’s nothing wrong with being greedy at this time of the year, säger han.
Nej, det är ju inte det.
Man måste vara lysten, girig och verkligen vilja ta allt av sin motståndare.
Det är ytterligare en aspekt som alltid skilt mig från de som är bra i idrott.
Jag är när det kommer till kritan försynt, vill ingen något illa och skulle känna mig lite besvärad över att platta till ett motståndarlag i en slutspelsmatch för ofta och för mycket.
Den sortens tanke skulle aldrig föresväva riktiga vinnare.
De vill ha och ha och ha – och bara så kan det funka.
För att citera Gekko mer utförligt:
– Greed, for lack of a better word, is good. Greed is right. Greed works. Greed clarifies, cuts through and captures the essence of the evolutionary spirit. Greed in all of it’s forms – greed for life, for money, for love, for knowledge – has marked the upward surge of mankind. And greed – you mark my words – will not only save us in this game, but get us The Stanley Cup.
Okej, jag ändrade lite på slutet, men Gekko skulle hålla med om det också.
• • •
Ja, visst är det för dåligt att de inte kan lägga åtminstone en av helgmatcherna i den här omgången på Europa-vänlig tid.
02.00 för er en söndag…det är ju direkt provocerande.
Men NBC bestämmer och de hade väl nåt annat de absolut inte ville krocka med igår och idag.
Nästa söndag fyrar de dock av Game 5 mellan Jets och Knights i MTS Bell Place redan vid 21.00 er tid.
Om det nu blir en sådan…
• • •
Dagens meddelande från vår vän Tampa-fanatikern i Örby:
Jag har ingen känsla alls, så kan inte tro på något specifikt resultat. Jag TROR dock att Tampa kommer vara mycket bättre än senast, men har ingen aning om det räcker till seger mot detta Washington. En superklyscha som känns superaktuell i den här matchen: Tampa måste göra första målet. Annars kan det bli brant mental uppförsbacke.
• • •
Burra, lite ringrostig senast, bakar cannoli ikväll.
Kom ihåg var ni hörde det först.
 • • •
Förmodligen för sista gången i årets slutspel – och hela den här säsongen:
Hallå från korresoffan.
Nu klipper vi det här andra, högintressanta slaget på östra fronten.