Free Agency 2018

Det går att se framför sig, inte sant?
Vegas Golden Knights har säsongspremiär mot Philadelphia Flyers hemma i T-Mobile Arena 4 oktober och först ut under lineup, fångad av en ensam spotlight på den i övrigt mörklagda isen, glider en ny riddare.
Han har hjälmen uppknäppt, den långa hårmanen i nacken fladdrar i vinddraget när han gör en lov runt mittcirkeln. Plötsligt zooomar de in honom i jumbotronen. Han ler snett, med spjuverns glimt i ögonen, och sträcker Warrior-klubban mot taket. Och så vrålar den upphetsade speakern:
– On defence, number 65, your new golden knight…Eeeeerik Kaaaaaarlsson.
Idag – exakt 18.00 er tid – öppnar NHL:s free agency och grunden för det vackra scenariot kan komma att läggas.
Kan, säger jag.
Vi – ja, de flesta av oss i alla fall – hoppades ju att de ständiga krisernas Ottawa skulle trejda sin småländske superstar redan i mars, och vi hoppades igen i under draften i Dallas förra helgen – utan att något hände.
Det behöver det inte göra nu heller, Erik har de facto ett år kvar på kontraktet och kan i teorin tvingas stanna kvar i kanadensiska huvudstaden ytterligare nio månader, men förr eller senare måste den svage Dorian trejda honom, för aldrig i livet att gnetige surgubben Melnyk erbjuder ett kontrakt i klass med det Drew Doughty signerade i fredags, och finns det en okej deal där ute lika bra att riva av plåstret nu och sedan gå vidare.
Det är inte nödvändigtvis Vegas som i så fall vinner the bonanza of the year, kön av lag som till rätt pris skulle vilja ha EK65 på blålinjen sträcker sig från Vancouver till Florida, men det påstås återigen vara farbror McPhee i Nevada-öknen Dorian talar med oftast.
Let it happen, säger jag.
Idag.
Nu.

Direkt.
• • •
Ja, tjenamors igen.
Det har gått en vecka sedan vi hördes senast och jag kan ärligt säga att jag saknat er.
Att vara ledig och göra ingenting är verkligen inte min grej. Jag vill ha action och deadline och stress och spänning och vara inne i hockeybubblan med er – eljest blir jag numer uppenbarligen bara rastlös och uttråkad.
Så idag ska vi braka på ordentligt och se till att få upp pulsen på nytt.
Dock:

Det är lite speciellt med första Free Agency-dagen..
Till skillnad från vid trade deadline måste inget hända innan ett visst klockslag. Tvärtom. Saker kan hända efter 12.00 (18.00 i Sverige) – och kan sedan fortsätta hända fram till nästa deadline i månadsskiftet februari-mars 2019.
Med andra har ingen egentligen särskilt bråttom. Både klubbar och spelare kan avvakta och överväga sina alternativ – åtminstone i några dagar.
Fast några brukar för all del alltid vara ivriga att få ner namnen på den prickade raden i kontrakten – och har man tur utlöser de signingarna en omedelbar dominoeffekt på trade-marknaden.
Som för två år sedan, när jag råkade befinna mig i Palm Springs och jag och Ekeliw kom överens om att allt var klappat och klart för dagen och jag gick till poolen – och sedan brakade sånt helvete loss med PK och Weber och Youngblood Larsson och Taylor Hall och Stamkos att jag fick springa tillbaka till rummet ungefär som en Ernst Günther i ”Badjävlar”.
Kort sagt:
Lite hopp om en jäktig dag kan vi ha.
• • •
Den här helgen – den näst sista i Amerikat innan Sverige-semestern – hade jag tänkt ha lite skoj ute på byn, men det kunde jag glömma.
Vi har ju haft ”TavaresWatch” sedan i fredags eftermiddag.
Islanders-stjärnan hade till midnatt i natt att meddela om han tänkte skriva på en förlängning a’ åtta år med sitt gamla lag och lovade att komma med besked redan under fredagen men fredagen gick och det blev lördag och vid midnatt, för tolv timmar sedan, slutade hela maratonvakan i ingenting.
Tack, JT, för att du inte tog några förhastade beslut. Att bara sitta här och glo, under sommarens vackraste helgdag i New York, var verkligen festligt…
Så vad händer nu? Well, såvida han inte redan HAR skrivit på förlängning utan att ökänt förtegne Old School Lou tillkännagivit dealen är Mister Tavares free agent nu.
Han skulle som sådan fortfarande kunna signa med Isles på nytt, men bara för sju år och det är samma längd som alla andra kan erbjuda och det låter ju inte som det troligaste alternativet.
Så förmodligen hamnar han i någon av klubbarna han träffade i veckan. Alltså antingen Boston, Dallas, Tampa, San Jose eller – hetaste alternativet – Toronto.
• • •
Vi har haft development camps hos de flesta klubbar sedan draften, men, mja, hur mycket skäll jag än får av Påven Pettersson – som Tobias numer kallas – för den hållningen har jag faktiskt inte orkat bry mig så mycket.
Det har varit för mycket bra VM-fotboll på tv – och när det inte varit det har det istället varit för angenämt att sitta på en bänk vid East River och läsa Nelson DeMilles ”The Cuban Affair”.
Jag har dock noterat att Rasmus Dahlin redan hunnit göra avtryck – såväl med skills som med några bomber till tacklingar – i Buffalo.
Fjärde oktober, när Sabres öppnar 18-19-säsongen mot Bruins hemma i KeyBank Center, kommer han ha orsakat väckelseyra där uppe.
• • •
Annat som faktiskt hände under natten – och nu på morgonen – var att James van Riemsdyk bestämde sig för att återvända till Flyers efter sex år i Big Smoke.
Han ska, påstås det, får i snitt 7 miljoner dollar per säsong i fem år.
Nu spekuleras det i att Hextall istället ska trejda iväg Wayne Simmonds de kommande timmarna.
Vad säger Kung Kenta om det?
Mer:
Derek Ryan är näste före detta Hurricane-pjäs att återförenas med Bill Peters i Calgary, David Perron hamnar i St. Louis, Jaroslav Halak blir ny back-up åt Tuukka i Boston och journeyman Carter Hutton skriver på för Buffalo.
• • •
I Ryssland håller vi på Spanien och Danmark idag, eller hur?
Med det sagt:

Jag förstår att de flesta av er är mer inne på VM-fotbollen än på free agency, och jag ska definitivt kolla jag också, för så här underhållande fotboll tycker jag inte mig ha sett i ett VM sedan 1982, men vi kan väl alternera lite, no?
• • •
Det finns fortfarande enstaka källor som envisas med att påstå att Rangers tänker chocka och trejda till sig en Erik K, men jag tror mer på Larry Brooks och han är mer eller mindre hundra på att de kommer fortsätta längs den inslagna vägen och bara göra små justeringar den här sommaren.
Det tycks dock klart att Jeff Gorton och hans medarbetare fått för sig att laget måste ha en ”bruiser” med muskler och råbarkad attityd.
Dumheter.
Det behövs ingen Ryan Reaves för att vinna längre.
Det behövs bara bra hockeyspelare.
• • •
Bästa tacon i norra New Jersey serveras på Buche taqueria i Jersey City.
Så Eddie Läck – som skrivit på för ett år med Devils – vet…
• • •
Ken Holland fortsätter satsa ungt. Tomas Vanek återvänder till Detroit för ytterligare ett år – och det är inte omöjligt att han går att använda som bete i en okej trejd framåt våren, men ändå…om GM där uppe inte har fler moves än så på gång under sommaren blir det ju ytterligare en säsong av samma sort i världens finaste hall.
Stackars veteranerna.
• • •
Det är Canada Day idag. Ytterligare ett skäl att tänka lite på hockey mitt i VM-yran…
• • •
Enligt ingen mindre än Bob McKenzie har action i ”Erik Karlsson trade talks” nu under förmiddagen ”picked up”.
Ojvoj!
• • •
När Winnipeg lyckades dumpa Steve Masons lön i dealen med Montreal – som sedan köpte ut keepern på en gång – var det ju, trodde hela världen, för att kunna re-signa Paul Stastny, men nu låter det som att han hamnar i Vegas istället.
Mm, whiteout-hysteri under våren kan nog framstå som kul, men det är fortfarande svårt att få stjärnor att tända på de eviga vintrarna i Manitoba-mörkret…
• • •
Det allra senaste om Tavares är att han INTE signade med Islanders innan midnatt.
Ojvoj igen!
• • •
OK, let’s do this, folks – och be lite böner om att det händer sensationella saker.
Jag uppdaterar kanske inte kontinuerligt men kommer med inlägg när det finns något att skriva om.
Under tiden:
Dansa som ni vill i spåret.