Late Early i Buffalo

Det är ju absurt.
NHL-säsongen har bara pågått i tre dygn och de flesta av de 31 lagen bara spelat en match – om ens det, som de hojtar nerifrån Florida.
Och lik förbannat:
It’s getting late early både här och där.
Som i Buffalo.
Sabres spelar sin andra hemmamatch ikväll och vid gud – de måste vinna den.
Naturligtvis är det inte kört om de inte gör det, naturligtvis avgörs inte hela säsongen sjätte oktober.
Men två raka förluster i Keybank direkt skulle släcka de nya, hoppfulla feelgood-stämningar som tänts i hela trakten och åter ersättas av doom och gloom och missnöje och som de bara vet alltför väl här i F. Scott Fitzgeralds hemstad (jo, faktiskt) kan den sortens yttringar vara extremt destruktiva och snabbt ta hela verksamheten i fullständigt fel riktning.
Vi såg ju bara under premiären i torsdags:
Fansen kom för att få bevittna en efterlängtad pånyttfödelse men såg bara fortsättningen på den beklämmande fjolårssäsongen och började bua redan i första perioden.
Vad för slags reaktion som väntar om det ser lika slätstruket och mediokert och likgiltigt ut ikväll vet jag inte om jag vill tänka på, men den – reaktionen – hotar att sätta tonen för resten av grundserien.
Rangers, som flugit upstate för årets första roadgame, vill givetvis också vinna efter sin premiärförlust mot Predators, men de befinner inte alls i samma situation.
Likt FN-diplomater i New York som ropar ”diplomatic immmunity” när de brutit mot lag och ordning kan Blåskjortorna alltid spela ut ”rebuild”-kortet när de förlorar.
Det kan inte Sabres.
De är piskade att stöpa om klubbens levnadsöde – nu.
– Vi ska inte gå igenom det här en gång till, underströk coach Housley också med påtagligt eftertryck efter den inledande floppen.
Det är just det – ”det här”, vilket ska läsas som ”det som hände förra året” – som redan står på spel ikväll.
Orättvist och befängt kan man tycka när säsongen är så ny att vi fortfarande har nollor i games-played-kolumnen i tabellen
Men very fängslande för oss som åter bänkar oss i den fina ladan i downtown Buffalo för att titta på den bästa underhållning som finns.
• • •
Precis som jag föreställde mig är det synnerligen trivsamt att tillbringa fredagkvällar på 716 – den vidunderliga sportbaren i kvarteret intill Keybank.
Jag var där igår, och satt mitt i det vänliga stimmet med Larry och Colin från Rangers beat-flock, och sänkta några öl, åt ett par juicy quesadillas och såg Yankees förlora första playoff-matchen mot Red Sox.
Såna helt anspråkslösa utekvällar, på just sportbarer, känns ibland som det mest amerikanska som överhuvudtaget finns.
Sen gick jag hem och såg Erik Karlsson spela 30 minuter med Sharks mot Kings på hotellrums-tv:n
It’s coming, han har börjat lira i takt till det skräckinjagande temat från ”Hajen”…
• • •
Jaha, rond två för Rasmus Dahlin.
Den går han, visar det sig, in i med en lugnare känsla än senast.
– Ja, nu vet jag hur det här är och jag ska inte säga att det blir lättare för det, men det känns mer avslappnat, säger han efter lördagsförmiddagens lagmöten.
Bra det.
Då vågar han sig förhoppningsvis på lite fler plays och moves och det är dom vi vill se!
• • •
Halvligger i hotellrumssoffan och slötittar på Devils-Oilers under eftermiddagen och blir, ännu en gång, impad av Devils.
De är legit.
Meddelas kan också att MSG-kommentatorerna – Steve Cangialosi och legendariske gamle Kenny Daneyko – fullkomligen öste beröm över Sverige och Göteborg.
– Båda lagen har haft en underbar upplevelse i de här fantastiska staden, hette det gång på gång.
Jag gissar att det är Daniel Johansson på O’Leary’s på Avenyn som sett till att alla trivts.
Det brukar vara så.
• • •
Och vad tycker Lidköpings greatest att Sabres behöver förbättra ikväll?
– Mja, vi har kollat på förra matchen på video nu och vi tycker ändå att vi gjorde rätt mycket bra, säger han och rättar till en stilig kavajkrage innan han ger sig av från hallen för lunch och pre game-nap.
– Men vi behöver komma ihop lite mer som lag och vara effektivare i anfallszonen, skjuta oftare och skapa mer trafik framför motståndarkassen
För egen del?
– Jag ska slappna av och ha kul. Då blir det bättre.
Igen:
Lovande uttalanden,
• • •
The King, I assume?
Jovisst, det är själve Henrik Lundqvist som står och väntar vid hissen i hotellobbyn när jag återvänder från förmiddagsövningarna.
Hej och tjena, och jaså är du här, hur var Dahlin i första matchen låter det – och då vet man att han ännu inte stängt in sig i sin game day-bubbla.
Men efter eftermiddagens tupplur har han det och då vet alla att han ska lämnas i fred; mannen blir lika fokuserad – och nästan lika skrämmande – som en Hannibal Lecter när han planerar en rymning.
• • •
Efter de här dygnen i stan – tre förrförra veckan, fyra nu – börjar jag verkligen förstå varför Buffalo kallas The City of Good Neighbors.
Bakom den småruffiga blue collar-fasaden hittar man oavbrutet frapperande mycket vänlighet.
Alla jag möter – från de unga männen i Sabres PR-stab till servitriser, hotellreceptionister, taxichaufförer och random drinkare på 716 – ler och är artiga och månar om att man ska trivas i deras hemstad.
I södra delen av delstaten, där jag råkar bo, är det minst sagt annorlunda…
• • •
Apropå Lundqvist har Rasmus som Frölundait förstås ett särskilt förhållande till honom.
– Jo, ler han, det är ju The King.
Rasmus har, berättar han vidare, talat med målvaktsikonen i Göteborg några gångar – och genomförde för ett par somrar sedan ett träningspass med honom.
– Jag kommer inte ihåg om jag lyckades göra mål på honom då. Men jag hoppas jag gör det ikväll.
Ja, det vore nåt.
Säkrad vinkel för mig, inte minst…
• • •
Råkar under förmiddagen stå i korridoren utanför omklädningsrummen och språka med Joe Micheletti när Rangers nye coach, David Quinn, kommer släntrande helt ensam.
Micheletti hälsar – och presenterar mig som den jag är, varmed Quinn tar i hand, ler vänligt och säger att det är trevligt att träffas.
Så gjorde aldrig Tortorella – och inte AV heller, för den delen.
Rapporteras kan att han har ett mycket fast handslag – och att han verkligen ser ut som en ung Burt Lancaster.
• • •
Han har ju spelat i Mora så jag ska väl inte vara förvånad över att det låter som det gör när Linus Ullmark kommer stövlande efter ett kort ispass med reserverna.
– Nu du, Bjurman, hojtar han glatt, nu får du se ditt favoritlag igen. Raaangers.
Hm, att dylika falsarier fått fästa till och med bland spelarna…
Jag har inga andra favoriter än Linus och alla andra svenskar i ligan!
• • •
I tre dygn har Ondskan Ekeliw bara suttit hemma i Örby och njutit av att NHL brakat igång igen.
Men idag är det mer ångest i stämbanden.
Florida-lagen – Panthers och hans Lightning – ska ju sist av alla ge sig in i elden i afton.
– Nerverna…jag mår illa, hälsar han.
Ha ha, tillvaron är verkligen en plåga för er som HAR favoritlag.
• • •
Jack Eichel hade, gissar jag, lagkaptenens framtoning redan som femåring – han hade det definitivt när topp-prospectsen dök uppå i Chicago under finalen 2015 – så att Sabres inför premiären satte C:et på hans skjortbröst var lika givet som att ingen nånsin kommer att sätta det på Brad Marchands dito.
Själv blir jag mer och mer imponerad ju mer jag ser av honom. Så ung han är ger han ett osedvanligt intelligent och värdigt intryck.
Dessutom verkar gossen ha utmärkt musiksmak.
Efter en träning förra veckan satt han och suckade över att Sabres är på roadtrip när Fleetwood Mac kommer till stan i mars.
– Stevie Nicks är ju med i den här sättningen också…fan vad jag velat se det, sa han.
Wow.
När 21-åringar visar sig ha sådant omdöme är allt hopp ändå inte ute.
• • •
Kan glädja Julia och andra Habs-fans med media-ekon från Toronto om att Leafs-spelarna var imponerade av sin premiärmotståndare.
– Habs är mycket bättre än ifjol, det kände man direkt, säger den ene efter den andre till lokal media.
Se där, det kanske är Montreal som gör en Colorado – eller en New Jersey om ni hellre vill det – den här säsongen.
• • •
Resten av den svenska mediaklungan från i torsdags – inklusive hockeyjournalistikens egen Zdeno Chara, Dusan – har dragit vidare.
Så jag sitter ensam på den fina, rymliga pressläktaren och blänger ikväll.
Naturligtvis är det då Rasmus passar på att göra braksuccé, så jag får vara ensamt blågult journalistvittne…
• • •
En dag spelar de The Cure i Sabres omklädningsrum också – och när jag nu, två timmar före matchstart, trycker ner min feta röv i pressläktarfåtöljen fläskar de på med New Orders ”Love Vigilantes” i Keybank-PA:t.
Det här med musik verkar vara en bra grej i Buffalo.
• • •
Skoj nyhet:
Min gamle vän Ricard ”Slava” Persson har utsetts till Europa-chef för Minnesota Wilds scouter.
Nu blir det verklig ordning och reda i den organisationen!
• • •
Så sent som för ett år sedan utgjorde han världens bästa kedja med Stamkos och Kucherov i Tampa.
Nu, ikväll, petas Vladislav Namestnikov av Rangers-coachen Quinn – till förmån för Cody McLeod.
Ojvoj.
• • •
Fan, nu spelar de Nick Lowe också.
”Cruel To Be Kind”.

Suverän låt.
Håkan Steen, har du tagit jobbet som DJ i Keybank Center i Buffalo utan att berätta för nån?
• • •
Lindy Ruff går omkring i katakomberna och ser nostalgisk ut under förmiddagen.
Mm, här var ju han – blott assisterande åt rookien Quinn idag – Big boss i femton jädra säsonger, mellan 1997 och 2013.
• • •
Nu – Kim Wildes ”Kids in America”.
Jo, det måste vara Lo fi-Håkan som är här och spisar favoritplattor.
• • •
Kolla – för första gången nånsin kan man köpa tröjor med namn på Lidköpingsbor i en souvenirshop i Nordamerika.

• • •
Anklagas av Fantasy-ligans ledning för att ha begått ett ödesdigert rookie-misstag när jag skickade upp Jake Allen på waivers och istället plockade in Jaroslav Halak från free agency.
Så vadå, man får inte gambla och vara lite vågad?
Bladetligan – hockeymördare!
Allvarligt – jag såg Halak i torsdags och tror att han kommer göra succé hos B’s.
• • •
Här tippar vi aldrig, men just under de saftiga lördagsomgångarna tycker jag vi kan göra det ändå.
Here goes för tonight:
Buffalo-NY Rangers 1
Dallas-Winnipeg 2 (OT)
Ottawa-Toronto 2
Tampa-Florida 1 (OT)
Nashville-NY Islanders 1
Pittsburgh-Montreal 2
Chicago-St Louis 1
Minnesota-Vegas 1
Arizona-Anaheim 2 (OT)
Colorado-Philadelphia 1 (OT)
Calgary-Vancouver 1.
Några motbud?
• • •
Åker förresten hiss med just McLeod under eftermiddagen också.
Han är ett jävla granitstycke, det får man i alla fall säga.
• • •
Jo, Todd McLellan kan mycket väl bli förste coach att visas utgången i år.
• • •
Boys and girls, nu är det hockey igen.
Rasande skoj, tycker jag – och hoppas ni hänger med i spåret kvällen lång.